I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sÄngÀmnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fÄtt lite trÀning i att bedöma sÄng och framförallt att bedöma för betygsÀttning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sÄnglÀrare gÄr tillvÀga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de pÄ bedömning i sÄngÀmnet? Finns det nÄgot som Àr problematiskt kring bedömning i sÄng? I den hÀr studien har fyra sÄnglÀrare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sÄngÀmnet.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lÀrare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och Ärskurs ett. JÀmförelser gjordes mellan tvÄ skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas lÀs- och skrivinlÀrning. Observationer genomfördes pÄ bÄda skolorna, i en förskoleklass och en Ärskurs ett pÄ vardera skolan. EnkÀter lÀmnades ut till de lÀrare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lÀrarna i samband med observationerna och enkÀterna gavs en bra överblick pÄ hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svÄrt för elever att följa de instruktioner de fÄr anvÀnda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjÀlpmedel som elever fÄtt ge sin respons pÄ och dÀrmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad kan vara svÄrt för elever att förstÄ i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lÀttare att förstÄ? Hur ska ett hjÀlpmedel konstruerat utifrÄn mina antaganden och analyser bli en tillgÄng för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klÀdsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstÀmmighet mellan analysen av klÀdsömnadsistruktioner om vad som kan vara svÄrt för elever och vad de sjÀlva anser Àr svÄrt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur nÄgra dramapedagoger förhÄller sig till aktiviteten och begreppet lek. FrÄgestÀllningen Àr:Hur anvÀnds begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och anvÀnder de ordet lek?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger pÄ tvÄ observationstekniker; sprÄklig observation och detaljobservation. Informanterna Àr sex utbildade dramapedagoger frÄn VÀstsverige, varav fyra Àr kvinnor och tvÄ mÀn.

Ett produktutvecklingsprojekt som behandlar hur problemen kring en förarmiljös formsprÄk, reglage och kombinationen av dessa i högre grad kan utformas pÄ ett kognitivtergonomiskt och estetiskt vis med anknytning till varumÀrke.I projektet utfördes en omfattande studie över nutidens förarmiljöer dÀr flera tydliga trender upptÀcktes.  I parallellkurs utfördes ett kognitiv ergonomiskt praktikfall tillsammans med litteratur som förankrat arbetet i att forma tekniken efter mÀnniskan.  Sedan har projektet fördjupat i estetiska principer och olika studier kring förarmiljöer behandlas. Konceptframtagningen bestod av tre faser. DÀr det initialt togs fram en mÀngd övergripande formsprÄk. Sedan lades de Ät sidan för att utforma manöverdon.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa de tankar som lÀrarna som undervisar i musik i Ärskurs 4-6 har vad det gÀller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i Àmnet musik. UtgÄngspunkten för denna studie bygger pÄ den nya lÀroplanen: LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gÀlla frÄn och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vÄr studie, lÀgger fram vÄr frÄgestÀllning och dÀrefter tar vi upp nÄgra vÀsentliga begrepp som rör musikÀmnet. I teoridelen lÀgger vi fram den teoretiska bakgrunden till vÄr studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska Àmnens stÀllning i skolan.

Ambitionen med mitt arbete var att skapa en vacker och intressant 3d-animation med den senaste datortekniken. Animationen bygger pÄ redan befintliga skisser, idéer och material som jag har skapat de senaste tvÄ Ären och ville avsluta i mitt kandidatarbete. Med detta arbete ville jag fÄ mer förstÄelse för 3d-tekniken som ett konstverktyg och lÀra mig mer om hur man skapar grafik. Jag ville Àven öka min estetiska förmÄga och kunskap. Genom att anvÀnda mig av grafikprogrammet ?Lightwave 3D? plus diverse andra applikationer som behandlar datorgrafik har jag skapat min film.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur sÄngelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd Àr nödvÀndigt för att sjunga hÀlsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av vÄra informanter hade svÄrt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvÀndning, trots att flera uppgav att de har lÀtt för att anvÀnda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar frÀmst stöd till bukmuskulaturen och andningen.

Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte ? en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.AbstractDen hÀr uppsatsen handlar om ?magiaspekten? i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleÄldern.

Skogen Àr inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för mÄnga vÀxt- och djurarter. Den bidrar ocksÄ till stora upplevelsemÀssiga och rekreativa vÀrden, det vill sÀga sociala vÀrden. Skogen ska tillgodose mÄnga behov och konflikter kan uppstÄ mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsomrÄde i byn Dalasjös nÀrhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige dÀr en intressekonflikt uppstÄtt mellan skogsÀgarens planer pÄ att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behÄlla omrÄdet intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartlÀggning och beskrivning av skogens sociala vÀrden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Jag har i mitt projekt jobbat med mönsterformgivning och produktion av vÀvda möbeltyger, digitaltryckta tapeter- och textilier för en fiktiv hemmiljö. Mina designbeslut grundar sig pÄ en fiktiv karaktÀr, Mr Chester Jester, hans estetiska preferenser och behov i samrÄdan med mina egna. Arbetets resultat Àr en gestaltning av vÀrlden han lever i, komprimerad till ett hemma hos reportage pÄ grÀnsen mellan verklighet och illusion. Jag har jobbat med dubbelhet och speglingar - av mönster, av rummet, av tekniker och mig sjÀlv. Jag har undersökt illusionens verklighet och verklighetens illusion.My bachelor project is a work of pattern design and production of woven upholstery fabrics, digital prints on textile materials and wallpaper, made for a fictional home environment.

SammanfattningMusiklÀrares Digitala Verktyg ? en studie om musiklÀrares anvÀndande av digitala verktyg i musikundervisning för funktionsnedsatta elever, av Tobias Hagström, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid UmeÄ universitet, Estetiska institutionen.Antal sidor 58.I denna undersökning intervjuar jag fem lÀrare pÄ tre olika sÀrskolor varav en kulturskola. Detta i syfte för att ta reda pÄ hur informanterna anvÀnder sig av digitala verktyg i deras musikundervisning och fÄ kunskaper om de digitala instrument som finns tillgÀngliga i musiksalen för funktionsnedsatta. Informanterna jag intervjuade har allt frÄn ett Ärs yrkeserfarenhet i Àmnet till 34 Ärs erfarenhet och det Àr endast tvÄ av dem som Àr utbildade musiklÀrare. Undersökningen Àr av kvalitativ art och bestÄr av semistrukturerade intervjuer.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.