Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser. .

Syftet med det hÀr arbetet har varit att nÄ ökad kunskap i hur lÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program förhÄller sig till och undervisar i improvisation. Arbetet avgrÀnsades till att gÀlla instrumentet gitarr med huvudfokus pÄ vÀsterlÀndsk konstmusik. Fyra lÀrare intervjuades och deras svar tolkades utifrÄn en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, mÀstarlÀra samt gymnasieskolans styrdokument. En enkÀt skickades Àven ut till de deltagande lÀrarnas elever.Intervjuerna visar pÄ att följande punkter har prÀglat de deltagande lÀrarnas undervisning:? Improvisation kan ha mÄnga olika syften och detta pÄverkar i vilken utstrÀckning och hur lÀraren anvÀnder sig av improvisation i sin undervisning.? FörhÄllandet till improvisation och vad som definieras som improvisation pÄverkar lÀrarnas arbete med improvisation.? LÀrarens förhÄllande till notbilden pÄverkar improvisation inom undervisningen.LÀrarna har ocksÄ visat att improvisation kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt som verktyg för lÀrande och kan vara en kÀlla till kreativitet och glÀdje.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som Àr planerade utifrÄn Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mÄl i kursplanen och Lpo 94 som berörs dÄ elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas pÄ kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolÄr tvÄ samt tvÄ parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter mÄste ligga pÄ rÀtt utmaningsnivÄ i förhÄllande till elevers fÀrdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lÀrande ska ske. DÄ elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs tvÄ uppnÄendemÄl för skolÄr fem ?att kunna anvÀnda vanligt förekommande verktyg och hjÀlpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? MÄnga allmÀnna mÄl som anges i lÀroplanen (Lpo 94) berörs ocksÄ bl.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet ser pÄ lÀrare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ sÄnglÀrare och tvÄ sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestÄende av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lÀrare-elevrelationen. Enligt informanterna Àr en trygghetskÀnsla hos eleven efterstrÀvansvÀrd och kan uppnÄs exempelvis genom att lÀraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka för vem gymnasieelever som studerar sÄng/instrument pÄ gymnasiet presterar och hur olika yttre faktorer pÄverkar sÄvÀl motivationen som prestationen samt hur gymnasieelever upplever prestationsÄngest inom instrument- och sÄngundervisning. Fyra gymnasieelever deltog i denna kvalitativa intervjustudie.Resultatet visar pÄ att bekrÀftelse och uppmuntran anses vara viktigt för informanterna, dÀr bekrÀftelse frÄn omgivande personer som exempelvis lÀrare, familjen och kompisarna har ett starkt inflytande. BekrÀftelsen i sig bidrar med ökad motivation att fortsÀtta spela/sjunga och att strÀva lÀngre. PrestationsÄngest tycks vara ett mindre problem. Informanterna upplever mest nervositet vid konsertsammanhang till skillnad pÄ lektionssituationer.

Uppsatsen behandlar musiklÀrares anvÀndning av, eller delaktighet i, Àmnesövergripande arbeten i Är 6?9 i grundskolan. Studien utfördes under lÀsÄret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det Àr som pÄverkar en musiklÀrare att arbeta Àmnesövergripande eller inte. Metoden som tillÀmpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Den hÀr uppsatsen behandlar vad det innebÀr att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhÄller sig till en officiell bild av Àmnet KME. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra den officiella bilden av huvudÀmnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jÀmförts med hur Àmnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudÀmnet KME Àr. Resultatet visar pÄ att förskolans ramar och miljö har stor inverkan pÄ i vilken mÄn pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete var att utvÀrdera det eget sammanstÀllda teknikmaterialet ?Gitarrteknik? med hjÀlp av en grupp elever och lÀrare. Materialet bestod i huvudsak av blandade tekniska övningar samt till viss del Àven egenkomponerade övningar. Syftet med studien var ocksÄ att fÄ ta del av gitarrlÀrare och -elevers instÀllning och erfarenhet av teknikövning. I denna grupp fanns fyra olika stadier representerade: kommunala musikskolan, estetiska programmet med inriktning musik, folkhögskola och musikhögskola.