Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya anvÀnder lek i sin undervisning samt deras syn pÄ anvÀndandet av lek i undervisningen. Vi anvÀnde oss av observationer och intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssÀtt för att ta del av hennes olika undervisningssÀtt. DÀrefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda pÄ deras tankar och Äsikter kring lek i undervisningen. VÄrt resultat visade att pedagogerna anvÀnde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssÀtt. Bland annat gestaltning, sÄng och rörelse, variation av röstlÀgen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Syftet med följande arbete Àr att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser Àven vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda pÄ dansens pÄverkan pÄ barns utveckling anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att respondenterna upplever sÄvÀl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt sprÄkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

Denna studie syftar till att synliggöra lÀrares tankar och arbete med höglÀsning inom grundskolans yngre Äldrar. Undersökningen avser att besvara hur lÀrarna arbetar kring höglÀsning av skönlitterÀra texter. Studien Àmnar Àven ÄskÄdliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterÀra texter fÄr i undervisningen samt lÀrarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer och en enkÀtstudie med verksamma lÀrare inom grundskolans tidiga Är. Samtliga lÀrare uppgav att de anvÀnde sig av höglÀsning i undervisningen pÄ ett varierat arbetssÀtt.

Syftet med detta arbete Àr utifrÄn litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnÀrliga arbetsmetod, och utifrÄn detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr litteratur, bildandalys och konstnÀrliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets bestÀndighet bygger pÄ grÀnslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se mÄlningarna enkelt och bara uppleva det som Àr mÄlat, eller vill betraktaren sjunka in i en vÀrld av nyskapande, suddiga grÀnser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i MÀnniskosonen pÄ naturliga och trovÀrdiga drag, hans mÄlning framstÄ som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanlÀggningar som kan möta upp den ökande mÀngden regnvatten. Samtidigt blir vÄra stÀder, i takt med nyexploatering och förtÀtning, mer och mer hÄrdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen mÄste hanteras och det blir allt vanligare att anlÀgga öppna dagvattenanlÀggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man bÄde Ästadkomma en fördröjning och samtidigt anvÀnda vattnet som en positiv resurs istÀllet för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhÀllets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstrÄk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen Àr att den ska vara ett föredöme inom hÄllbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen Àr en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mÄngfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstÄr vid ett 10-Ärsregn.

SyfteBakgrunden till vĂ„rt Ă€mnesval stĂ„r att finna i en fundering som vi burit med oss i nĂ„gra Ă„r. Vi arbetar bĂ„da tvĂ„ med unga musikstudenter och vi har sett att sjĂ€lvförtroendet hos eleverna vad gĂ€ller mod att uttrycka sig och upptrĂ€da har vĂ€xt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har pĂ„verkat detta. Beror det pĂ„ deras intresse, eller skulle dessa unga Ă€ndĂ„ varit trygga i sin person? Har musiken pĂ„verkat deras vĂ€xande till unga vuxna sjĂ€lvstĂ€ndiga individer, och i sĂ„ fall hur? Är man tryggare och gladare för att man Ă€r bra pĂ„ nĂ„got och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever pĂ„ gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Min projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hÀlsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema Àr dels att lÄta barn upptÀcka hÀlsosam mat och hÄllbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men Àven för mig att sÀtta mig in i de estetiska och kunskapsmÀssiga processer som skapandet av boken krÀver. Boken Àr frÀmst tÀnkt som en tankestÀllare och inspirationskÀlla till barn och vuxna, men den kan Àven ligga till grund för lÀsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda, fakta om mat och hÀlsa samt en hel del barnböcker och sagor. UtifrÄn detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanstÀllt denna bok.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Syftet med denna undersökning Àr att studera olika ensemblelÀrares strategier för att öka elevernas delaktighet. LÀrarna arbetar pÄ gymnasiets estetiska program. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet stÀlls följande frÄgor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, Àr alla elever delaktiga frÄn starten? PÄ vilket sÀtt förebildar ensemblelÀrarna? Hur kommunicerar ensemblelÀrarna med eleverna?Som metod anvÀnds en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.