SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

År 2001 upptĂ€cktes askskottsjukan i Sverige för första gĂ„ngen efter att den hĂ€rjat i Polen och Litauen sedan mitten pĂ„ 1990-talet. Syftet med det hĂ€r examensarbetet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt utifrĂ„n att asken, Fraxinus, kan vara hotad pĂ„ grund av askskottsjukan, hitta ersĂ€ttande trĂ€d för utemiljöer, med fokus pĂ„ biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi Ă€r fortfarande okĂ€nd, vilket gör att man inte med sĂ€kerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger Ă€r döda skott, vissnande blad och krĂ€ftsĂ„r pĂ„ stammen.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

VÀxt-och materialval för en grav kanske vid första anblick inte ses som ett stort beslut ur miljösynpunkt, men sett ur ett större perspektiv kan det komma att handla om vÀldigt stora ytor. Idag utgörs en stor del av gravplanteringar av ettÄrigt vÀxtmaterial som byts ut tre gÄnger per sÀsong. Om man istÀllet skulle anvÀnda dessa ytor för att plantera flerÄrigt vÀxtmaterial som kan stÄ under 10 Ärs tid sÄ skulle det innebÀra en minskad miljöpÄverkan.Detta examensarbete utgör en del i ett projekt som bedrivs inom SLUs Movium Partnerskap och behandlar miljöaspekter pÄ kyrkogÄrdsverksamhet. Syftet med arbetet Àr att belysa vilka möjligheter det finns att anvÀnda ett flerÄrigt vÀxtmaterial pÄ graven. VÀxtvalet har huvudfokus pÄ perenner som uppfyller kriterierna lÄnglivat vÀxtmaterial, lÄgt skötselbehov och estetiska kvalitéer under hela Äret.I arbetet redovisas den litteraturstudie och den platsanalys som gjordes för att fÄ en grundförstÄelse om vilka förutsÀttningar som finns pÄ kyrkogÄrden och för gestaltningen av gravplatsen.

AbstractKonstenshus.nu Àr en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag Äterfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln pÄ Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som stÀlls pÄ ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet pÄ ett bÀttre sÀtt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten.Det har kandidatarbetet Àr resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs pÄ kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsvÀven, igenom att utifrÄn ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck..

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

I denna undersökning har jag försökt ta reda pÄ (1) om det Àr nÄgon skillnad i lÀrares och elevers syn pÄ varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan kÀnna att de mÄste bortförklara sig inför sin lÀrare och (3) vilken som Àr den vanligaste bortförklaringen pÄ instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sÄnglÀrare pÄ tvÄ olika kommunala musikskolor, en i södra och en i vÀstra Sverige, och nio elever som gÄr sitt sista Är pÄ estetiska programmet pÄ en skola i vÀstra Sverige, har deltagit i undersökningen. EnkÀterna innehÄller samma frÄgestÀllningar bÄde för lÀrare och elever men skiljer sig frÄn varandra pÄ sÄ vis att de Àr anpassade efter mÄlgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist Àr den bortförklaring som bÄde lÀrare och elever anvÀnder frekvent pÄ instrumentallektionen. Svaren pÄ de bÄda andra grundfrÄgorna Àr i stort sett samstÀmmiga mellan lÀrare och elever med enbart vissa avvikelser i frÄga om prioritering av anledningar..

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga pÄ den svenska landsbygden för att bÀttre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nÀstan inte förÀndrats under mÄnga Ärhundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populÀra och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bÀttre miljö för djur och mÀnniskor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytÀnkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dÄtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utstrÀckning de Löfvenskiöldska spÄren, trots stora förÀndringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begrÀnsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktÀren pÄ dessa byggnader.FÀltstudien omfattade fyra olika anlÀggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset NÀs Söderby utanför Uppsala, magasinet pÄ Wappa sÀteri utanför Enköping, Mölnbo ladugÄrd i FÀringe och ladugÄrden pÄ Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen Àr att man fortfarande kan finna exempel pÄ vÀl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förÀndrats över tid, finns spÄren av Löfvenskiölds ritningar kvar och dÄ i relativt oförÀndrat skick..

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare kan utveckla sin undervisning med hjÀlp av digitala hjÀlpmedel och ta del av andra lÀrares erfarenheter med att arbeta med sÄdana hjÀlpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. FrÄgorna var; hur bidrar digitala hjÀlpmedel till att förbÀttra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lÀrare av att arbeta med digitala verktyg; Hur vÀljer estetiska ÀmneslÀrare att kommunicera via nÀtbaserade kommunikationstjÀnster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har anvÀnts för att samla in data till studien, deltagande observationer pÄ en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lÀrare inom estetÀmnen. Enligt lÀrarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess anvÀndning.

I grundskolans lÀroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola fÄ anvÀnda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och Àr inte ett eget Àmne. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolan som fÄtt uppdraget att undervisa i dans ser pÄ konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lÀrarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen anvÀnder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska Àmnen och omrÄdet dans. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten KartlÀggning av dansen i sydost som har sammanstÀllts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begrÀnsat mig till fyra skolor i Blekinge lÀn.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om Àmnet dans i skolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollÀrare ansÄg vara viktiga kompetenser för att lÀra ut bild i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? och Vilka Àmnes/innehÄllskompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? Fyra förskollÀrare och en grundskollÀrare som vidareutbildat sig till förskollÀrare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förstÄelse för att lÀrandet inte alltid Àr i fokus, ett varierat arbetssÀtt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvÀrdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjÀlpsam och stöttande.

Barn sÀtt att lÀsa av landskapet skiljer sig frÄn vuxnas. Medan vuxna lÀser det som former tolkar barn det istÀllet utifrÄn dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. NÀr vi planerar för barns utemiljöer tÀnker vi ofta pÄ motorik och fysisk rörelse, men det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till estetiska och sinnliga vÀrden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fÄnga barnens egna perspektiv. FrÄn att de tidigare setts som objekt med sÀrskilda behov innebÀr ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhÀlle.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnÀren Allison Katz utifrÄn campbegreppet och ettperformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan lÀsas som en kritik avexisterande estetiska kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgÄr frÀmst frÄn CharlesSanders Peirce teckenlÀra. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettperformativitetsteoretiskt perspektiv, dÀr campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om performativitet och Judith Butlers normkritiskaperformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser Àr bÄde semantisk och performativ. Dessa tvÄ nivÄer gÄr inte att skilja frÄn varandra,utan Àr intrikat sammanvÀvda i Katz verk dÀr kritiken av hierarkier och kategorier framtrÀder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..