Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva skillnaderna mellan pĂ€lsskinn och syntetpĂ€ls. Arbetet skall Ă€ven beskriva hur tvĂ„ textilhantverkare vĂ€rderar materialen pĂ€lsskinn och syntetpĂ€ls i sina yrken.En av mina problemformuleringar Ă€r, hur vĂ€rderar tvĂ„ utvalda textilhantverkare materialen pĂ€lsskinn och syntetpĂ€ls. Inom den praktiska funktionen, den estetiska funktionen och den etiska frĂ„gan. Jag har valt att anvĂ€nda mig av den kvalitativa intervjumetoden för att fĂ„ mer övergripande svar. Mina intervjupersoner Ă€r Britta Johanson och Åsa Frode som bĂ„da Ă€r verksamma i Östergötland. NĂ„gra av de resultat jag fĂ„tt fram Ă€r att intervjupersonerna anser att pĂ€lsskinnet Ă€r mer krĂ€vande att sy i Ă€n vad syntetpĂ€lsen Ă€r..

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde kan bli ett fungerande komplement till stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar sig att den ska innehÄlla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden var hÀr.

SprĂ„kets möjligheter och begrĂ€nsningar nĂ€r det gĂ€ller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är grĂ€nserna för vad vi kan sĂ€ga eller skriva ner om en bild olika beroende pĂ„ vilket sprĂ„k vi talar? I en visningssituation pĂ„ ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sĂ€tter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka hur tvĂ„ sprĂ„k, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, anvĂ€nds i en sĂ„dan situation och belysa skillnader och likheter nĂ€r man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med tvĂ„ informanter med respektive sprĂ„k som modersmĂ„l. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten Ă„t nĂ„got i omfattning Ă€ven om de innehĂ„llsmĂ€ssigt föreföll likvĂ€rdiga.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturlÀsning samt i vilken utstrÀckning estetiska lÀsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturlÀsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnÄs och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkÀt med öppna och slutna frÄgor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna bÄde genomlider och genomlever undervisningen och lÀsningen. Andelen estetiska lÀsningar Àr lÄg jÀmfört med andelen efferenta.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskĂ„da konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnĂ€ren. Skulle de bĂ„da verkligen fĂ„ hĂ€nga sina alster sida vid sida pĂ„ en utstĂ€llning, var frĂ„gan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnĂ€rer finns det Ă€n i dag ingen tydlig konstnĂ€rslegitimation. Hur ska man som elev pĂ„ det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som fĂ„r kalla sig konstnĂ€r eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlĂ€rare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen Ă€r gjord utifrĂ„n en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benĂ€mningen; Fokusgruppsamtal.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Syften med studien Àr att undersöka lÀromedelsanvÀndningen inom textilslöjden. Mina frÄgestÀllningar har varit: Vilka lÀromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer Àr det som pÄverkat lÀrarens val av lÀromedel? Hur anvÀnder lÀrarna lÀromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och lÀromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare, samt undersöka vilka lÀromedel som fanns att tillgÄ i textilsalarna. De lÀrare som deltog i undersökningen arbetar inom Àmnet textilslöjd. De Àr verksamma inom UmeÄ tÀtort och undervisar framför allt vid grundskolans senare Är.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Denna uppsats berör Àmnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framstÀllning av ett verk. Det framgÄr klart av det centrala innehÄllet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor pÄ tvÄ orter i Norrland undersökts, bÄde friskolor och kommunala skolor. De metoder som anvÀnts för att samla in data i studien Àr frÄgeformulÀr och intervjuer.

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Ă€ven hur ett externt handelsomrĂ„de kan bli ett fungerande komplement till stadskĂ€rnan nĂ€r den inte har möjligheter till att vĂ€xa sig till det som dagens invĂ„nare krĂ€ver och förvĂ€ntar sig att den ska innehĂ„lla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lĂ€gen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvĂ€ndes var stor sĂ€ljyta och voym. Butikerna sĂ„lde inte lĂ€ngre enbart livsmedel - stormarknaden var hĂ€r. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i Ă€ldre industriomrĂ„den, i bilorienterade lĂ€gen. ÖverskĂ„dligheten har gĂ„tt förlorad i de svenska stĂ€derna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre omrĂ„den som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceomrĂ„den.

Under vÄren 2015 tilldelades jag LÀrarförbundets Stipendium för studenter som lÀser till lÀrare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare frÄn tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga pÄ ett spÀnnande sÀtt. HÀr vÀcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frÄgor om fritidshemmets utveckling och verksamhet hÀr i Sverige.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i hur sÄnglÀrare med utgÄngspunkt i kursplanens mÄl om genrebreddning hanterar genreomrÄdet jazzsÄng i sÄngundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sÄngpedagoger verksamma pÄ gymnasiets estetiska program har jag tagit reda pÄ vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsÄng, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sÄngpedagoger anvÀnder sig av jazzsÄngens genrespecifika element i sÄngundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur pedagoger anvÀnder olika redskap för att kommunicera och lÀra ut.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna Àr alla yrkesaktiva sÄngpedagoger, tvÄ med en mer klassisk inriktning och tvÄ med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreomrÄde Àr svÄrt för pedagogerna att definiera och ingÄr i undervisningen i den mÄn pedagogen styr det dÀrhÀn.

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.