Syftet med detta examensarbete Àr att se hur det multimodala lÀrandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjÀlp utav tre frÄgestÀllningar. Med hjÀlp utav de tre frÄgestÀllningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill Àven som blivande KME-lÀrare se hur pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder sig utav estetiska uttryckssÀtt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssÀtten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp utav barnintervjuer, enkÀter till pedagogerna och observationer utav bÄde barnen och pedagogerna.

Min tanke bakom undersökningen Àr att betygsÀttning och olika former av bedömningssÀtt Àr frÄgor lÀrare mÄste ta stÀllning till i utövandet av sin yrkesroll, frÄn ett makt- och elevperspektiv. Som lÀrare har man makten att öppna respektive stÀnga dörrar för elever, dÄ betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad berÀttar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska Àmnen? Hur beskriver medieelever att betygsÀttning inverkar pÄ deras sjÀlvbild? Mina informanter gÄr i Ärskurs 3 pÄ en medieinriktning, pÄ ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer dÀr de reflekterar kring att fÄ betyg i media-estetiska Àmnen.

Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

The purpose of this thesis is to investigate how teachers perceive that they work with science in preschool through aesthetic learning processes as tools both in the indoor and outdoor environment and make visible what the educators' underlying beliefs are that affect how they perceive aesthetic learning processes as tools used to deepen children's understanding of different scientific phenomena.This is an interview study using the phenomenographic approach as a means and method to make visible and report on teachers' views on how aesthetic learning processes can be used to extend preschool children's learning about science. The results are analyzed and discussed based on John Dewey's theoretical ideas about children's learning, aesthetics and science.The study clearly shows that teachers' views on aesthetic learning processes and how they can be used in the work whit science is very divided and in some cases unreflective. The most striking results are that teachers often are unaware that they make use of aesthetic learning processes because they have a more limited view of what it is than we have in the paper. All informants have science as a core subject. Their focus of the activity is located at the showing and visualizeing of scientific phenomena and some of them express that they submit the aesthetic learning processes to their colleagues or that they collaborate with someone who has training in some art form.

I vÄrt arbete har vi haft tvÄ syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt dÀr frÄgan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte dÀr fokus lÄg pÄ problem i processen nÀr vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt omrÄde förstÄeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga omrÄde vi valt att göra förstÄeligt Àr: ?Vad Àr jord och var kommer den ifrÄn??.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation pÄ gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svÄrt i början för eleverna att slÀppa hÀmningar och krav och att vÄga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det hÀr utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. DÀrför var jag nyfiken pÄ hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskÀllorna och om nÄgon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop nÄgra moment ur kursernascentrala innehÄll med förhoppning om att eleverna skulle fÄ en ökad förstÄelse för denskapande processen i dans.

Det hÀr Àr en uppsats som behandlar Àmnet estetiskt lÀrande. Fokus ligger pÄ grundskolans tidigare Är, dÄ det Àr dÀr en undersökning genomförts för att ta reda pÄ hur pedagogers syn kring estetiskt lÀrande ser ut och hur de anvÀnder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar pÄ med detta arbete Àr varför det Àr viktigt med estetiskt lÀrande, hur ett estetiskt förhÄllningssÀtt bemöts ute pÄ skolorna samt om pedagogerna arbetar pÄ ett estetetiskt sÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen skedde med hjÀlp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat pÄ min enkÀt Àr alla verksamma som lÀrare i förskoleklass till Ärskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gÄng Àr att de flesta av mina informanter Àr positivt instÀllda till ett estetiskt arbetssÀtt dÄ de kan se att ett sÄdant arbetssÀtt frÀmjar elevers inlÀrning.

My main purpose with this paper of John Steinbecks Of mice and men is to both analyze the long-lived structures and the unique individual destinies of the novel. I employ the method of the historical Annales-movement and use three divided levels in my analysis to try to capture these high structures and low moments of humanity in Structure, Konjuncture and the Individuality. The first level, Structure, is used to see how long-lived almost invisible geographic structures set the human act of condition. The second level, Konjuncture, is easier to grasp in understanding of time and embraces for example economic structures as the industrialism. The last level of Individuality is the fastest in time and easiest to understand but in the long run also the least important.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om elever som gĂ„tt igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stĂ€rkt olika psykosociala förmĂ„gor samt fysiska kapaciteter. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmĂ„gan?Är det nĂ„gon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gĂ€ller ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?MetodMetoden som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ enkĂ€t med till viss del kvalitativa ansatser, dĂ€r före detta elever pĂ„ gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrĂ„n ett abduktivt teoretiskt ramverk bestĂ„ende av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utstrĂ€ckning eller delvis) att stĂ€rka deras sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom samt till att öka deras sociala förmĂ„ga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmĂ„gorna Ă€r möjligheten att stĂ„ pĂ„ scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

I denna studie granskas hur danslÀrare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar pÄ ett personligt intresse för omrÄdet som blivande lÀrare. Bedömning Àr ett omdiskuterat Àmne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska Àmnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgrÀnsning Àr att förhÄlla sig till de nya lÀroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, dÄ det Àr dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt omrÄde, sydöstra Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en intervjustudie dÀr personer, som Àr verksamma lÀrare inom gymnasieskolan och dansÀmnet, inom det valda omrÄdet har intervjuats.