Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och anvĂ€nds.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för sjĂ€lva verket, för dem sjĂ€lva och för samhĂ€llets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media pĂ„ olika sĂ€tt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier Ă€r frĂ€mst hĂ€mtade frĂ„n estetiken och kultursociologin. VĂ€gen fram till slutsatsen pĂ„börjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förstĂ„else för populĂ€rkulturen i det sociala dĂ€r det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan pĂ„visas.Att vara kritiker inom svensk media idag Ă€r att vara pĂ„ jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt Ă€ven blir en makt över det estetiska vĂ€rdet.

The aims of the thesis are to describe ways to obtain information needed for teaching andlearning practical and artistic subjects at a folk high school, to look into which part the library plays in this search for information, and finally, to see what the library can do to meet the information needs existing arnong teachers and students of arts and craft.Qualitative interviews were made with four teachers, seven students and one librarian atone folk high school, providing data for the thesis. The results indicate five main ways to obtain information among the persons interviewed:through books, by their own work process, by sensuous experience, throughcommunication with other people, and by the master of the craft passing on his/herknowledge to the apprentice.In this thesis some suggestions are also given for helping the library to meet the information needs of people involved in arts and craft work..

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Den konstnÀrliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förÀndrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förÀndringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt Àmne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lÀrare i de estetiska Àmnena, bild och musik, ser pÄ sina Àmnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker Àven utröna hur lÀrarna ser pÄ Àmnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras genom att anlÀgga ett kunskapssociologiskt perspektiv dÀr begreppet kunskapskultur anvÀnds som undersökningsverktyg.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrare arbetar med och tÀnker kring integrering av bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklÀrarna ser positivt pÄ att anlÀgga estetiska perspektiv pÄ undervisningen. LÀrarna pÄtalade att anvÀndningen och arbetet med bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stÀrka den enskilde elevens sjÀlvförtroende samt sprÄkliga förmÄga. Resultatet visade Àven att svensklÀrarnas arbete med bild som estetisk uttrycksform frÀmst koncentreras till att framhÀva de sprÄkliga aspekterna.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.

Samtida, kritisk design som företeelse Àr ett, om inte helt nytt, ÀndÄ moderniseratfenomen inom det designkulturella omrÄdet som under kort tid blivit tÀmligen utbrett. Undersökningens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap för omrÄdet för mig som blivande lÀrare inom design. Det kÀnns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om omrÄdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom omrÄdet samtida kritisk design. Litteraturstudier hjÀlper till att synliggöra utmÀrkande teman, frÄgestÀllningar och arbetssÀtt inom omrÄdet.

AbstraktBetyg i estetiska Àmnen. En undersökning om hur elever och lÀrare pÄ gymnasieskolan förstÄr funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och Àr med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur Àr en del av det större samhÀllet. Med stöd frÄn intervjufrÄgor, observationer och fÀltanteckningar frÄn mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lÀrare uppfattar betygets funktion i tre estetiska Àmnen.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

Ian Thompson menar att man, vid gestaltning, bör ha som mÄl att slutresultatet ska inneha höga vÀrden av ekologiska, sociala och estetiska kvaliteteter. Detta benÀmner han som trivalent design, nÄgot som han menar att generellt innebÀr bÀttre design Àn uni- eller bivalent design dÀr endast en respektive tvÄ av dimensionerna ovan tas i beaktande. I detta arbete Àr syftet att ta fram ett programförslag för ett bostadsomrÄde i Södra LillÀngen i Mariehamn och samtidigt undersöka trivalent design som hjÀlpmedel för landskapsarkitekten. FrÄgestÀllningen som anvÀnts Àr hur ekologiska, sociala och estetiska dimensioner kan bevaras och gestaltas vid en exploatering av Södra LillÀngen. Arbetet har delats upp i en förstudie och en programförslagsdel. Förstudien bestod av en inventering, en art- och habitatsundersökning och en analys. Under inventeringen studerades omrÄdet och omgivningen för att ta reda pÄ vad som fanns pÄ och omkring platsen idag.

Denna studie Àr inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen dÀr musikpedagogers förhÄllningsÀtt, arbetssÀtt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger anvÀnder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det frÀmst som ett hjÀlpmedel. AnvÀndningsomrÄdena Àr dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgÀngligheten till IT har gjort att lÀromedlen förÀndrats och blivit digitala inom musikundervisningen.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen pÄ det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framvÀxt och belyses varför lÀroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlÀrare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jÀmföra detta med skolverkets lÀroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berÀttar lÀroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av lÀroplan och kursplaner, men Àven av Skolverkets egna dokumentation och utvÀrdering av arbetet med lÀroplaner och kursplaner frÄn 1991-2000.

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.