Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren och eleverna ser pÄ anvÀndandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av observationer och intervjuer av tre lÀrare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lÀrarna och eleverna ser olika pÄ anvÀndandet av laborativt material. LÀrarna förhÄller sig positiva till anvÀndandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna dÀremot visar en osÀkerhet kring syftet med anvÀndandet av materialen och har svÄrt att se det matematiska innehÄllet..

The purpose of this study was to examine the use of manipulative materials in mathematics education with the main focus on grades 4 to 6. With the use of a phenomenological approach all the aspects of this phenomenon was examined. Qualitative interviews, participant observations and comparative content analysis of textbooks has been conducted to investigate the use of manipulative materials in mathematics education. The results indicates that the teachers that were interviewed possesses good knowledge of this teaching method. However these teachers struggled to find time to put this method into practice and there was not enough teachers to attend these classes.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

AbstractThe purpose of this study has been to find out what attitude fifth graders have towards mathematics. This is done to get a better understanding of student?s feelings regarding about mathematics and what it is that makes mathematics fun or boring. My questions have been: What do the students think is fun, boring and difficult about mathematics? How do students think that a good mathematics teacher should be? Do the students see a difference in the mathematics teaching in easy compulsory school years?To find answers to my questions I have looked into prior research on students attitudes towards mathematics.

MÄlet med denna studie Àr att undersöka hur matematiskt sÀrbegÄvade elever upplever sin matematikundervisning i skolan. För att uppnÄ studiens syfte har ett antal preciserade frÄgestÀllningar utarbetats, och som ocksÄ har legat till grund för studiens empiriska undersökning. FrÄgestÀllningarna har hanterat sÄvÀl elevernas som deras förÀldrars subjektiva upplevelser av barnens matematiska begÄvning, hur den matematiska undervisningen för dessa barn ser ut samt hur förÀldrarna upplever att skolan stimulerar och uppmuntrar sÀrbegÄvade barn. Examensarbetets metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt har baserats pÄ en kvalitativ undersökning dÀr materialet har baserat pÄ sex elever med matematisk sÀrbegÄvning och deras lÀrare. Dessa har intervjuats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.

Syftet med arbetet Àr att kvalitativt undersöka matematiklÀrares Äsikter omkring problemlösning pÄ gymnasienivÄ; hur de uttalar sig om sin anvÀndning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklÀrare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning krÀver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge mÄnga positiva effekter, men lÀrarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning..

Trots den senaste tidens hÄrdvaruutveckling Àr realtidsrendering av stora folkmassor fortfarande ingen trivial uppgift. Denna uppgift beskrivs som crowd rendering. Effektiv crowd rendering bygger ofta pÄ instansiering, men instansiering kommer med ett problem, det skapar kloner. Denna uppsats syftar till att undersöka och utvÀrdera ett antal tekniker som anvÀnds för att skapa mÄngfald för instansierade modeller. Dessa tekniker kommer tillsammans att kallas varierad instansiering.

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.