Detta arbete behandlar den grafritande rÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare anvÀnder den grafritande rÀknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielÀrare i matematik fördelade pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lÀrarna anvÀnder den grafritande rÀknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs pÄ ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande rÀknarens didaktiska möjligheter.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur styrd lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och Är 2. Ett ytterligare syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i förskoleklass och Är 2 ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika Ärskurserna gÀllande anvÀndandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har anvÀnts som metod. Studien Àr gjord pÄ tvÄ skolor. Fyra lÀrare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfÀllen i matematikundervisning har Àgt rum.  I observationerna synliggörs hur lÀrarna i förskoleklass och Är 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lÀrarna ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar vid valet att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lÀrarstudenter och verksamma lÀrare som arbetar med matematikÀmnet. Matematik Àr ett aktuellt Àmne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angÄende lÀrobokens vara eller icke vara i undervisningen. FrÄgestÀllningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, pÄverkar lÀrarnas val att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst. Hur pÄverkar nÀmnda faktorer arbetssÀttet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀroboksbaserad och lÀrobokslös matematikundervisning.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollÀrare i de tidigare Ären arbetar med andrasprÄkselever i matematikundervisningen med fokus pÄ problemlösning. Detta dÄ vi visste att sprÄket har en betydande roll i matematiken och Àr en kritisk aspekt för andrasprÄkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lÀrare och en observation av en matematiklektion som hade fokus pÄ problemlösning. Detta resulterade i att vi upptÀckte att lÀrare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andrasprÄkselever. De tog dock upp exempel pÄ svÄrigheter som kan uppstÄ för andrasprÄkselever i problemlösningsuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lÀra sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrÄn tvÄ huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivÄn pÄverkar och pÄverkas av attityder mot matematikundervisningen samt pÄverkas av kÀnslan av relevans Àr viktiga följdfrÄgor. Studien Àr kvantitativ och undersöker med hjÀlp av drygt 80 enkÀtsvar dessa frÄgestÀllningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt Àr motiverade att lÀra sig mer matematik pÄ grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, förÀldrar tycker det Àr viktigt).

Syftet med denna studie Àr att jag vill fÄ en fördjupad kunskap nÀr det gÀller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda pÄ hur olika pedagoger tÀnker och arbetar kring problemlösning i matematik i Ärskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus pÄ hur lÀrarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har ocksÄ undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter nÀr det gÀller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

ResuméArbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15 hpHögskolan SkövdeTitel: Att bedriva matematikundervisning ? Sju lÀrares berÀttelserSidantal: 38Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin FallgrenHandledare: Britt-Marie OlssonDatum: Januari 2008Nyckelord: Matematikundervisning ? TillvÀgagÄngssÀttSyftet med studien var att ta reda pÄ vilka tillvÀgagÄngssÀtt lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ eleverna att förstÄ matematik. Vi ville veta hur verksamma lÀrare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val.Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas pÄ ett bÀttre sÀtt. UtifrÄn egna erfarenheter har vi noterat att mÄnga elever upplever matematikÀmnet som svÄrt, trÄkigt och enformigt. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ, vi har intervjuat lÀrare för att fÄ deras tankar kring matematikundervisning.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen pÄ gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat pÄ vad som Àr meningsfull matematikundervisning och om upplÀgget pÄ den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom omrÄdet och genom att göra enkÀter och intervjuer med elever pÄ gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svÄrt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser pÄ matematik som ett sÀtt att tÀnka utan bara som ett sÀtt att rÀkna. Detta fÄr oss att bestÀmt hÀvda att matematikundervisningen mÄste förÀndras och bli mer vardagsanknuten och dÀrmed mer meningsfull.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mÀta matematisk kreativitet pÄ olika sÀtt och att jÀmföra den matematiska kreativiteten mellan olika Äldrar och mellan könen. 142 elever frÄn Äk 6, Äk 8 och Äk 1 i gymnasiet gjorde tvÄ test, test A och test B. Resultaten frÄn test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsÀtta att anvÀnda samma strategi nÀr den inte Àr optimal lÀngre. I detta test visade pojkarna bÀttre resultat Àn flickorna. NÀr det i test B gÀllde att komma pÄ mÄnga rÀtta lösningar var det deltagarna frÄn Äk 8 som visade större kreativitet Àn de övriga deltagarna i detta test.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbÀttra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De tvÄ frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: 1. Vilka argument finns för och emot att anvÀnda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.