Älgar (Alces alces ssp) hĂ„lls i hĂ€gn pĂ„ flera stĂ€llen runt om i Sverige. För att ta reda pĂ„ hur Ă€lgar hĂ„lls i hĂ€gn skickades en webbaserad enkĂ€t ut till 20 ansvariga för Ă€lghĂ€gn i Sverige. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor om bland annat hĂ€gnstorlek, populationens storlek, upplevda problem med aggression och andra problembeteenden. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€lgens beteende gjordes Ă€ven en litteraturstudie. EnkĂ€tsvaren visade pĂ„ att hĂ€gnen var förhĂ„llandevis stora och med en varierad miljö.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie: ? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling. Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.

Rapportens syfte Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n vid en gymnasieskola ser pĂ„ matematikundervisningen, vad kvinnorna sĂ€ger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lĂ€rare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som anvĂ€ndes var observation av elevers arbete i grupp med att sjĂ€lva konstruera en matematikuppgift, enkĂ€t bland elever pĂ„ gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. EnkĂ€tresultat och intervjuer tyder pĂ„ att eleverna, sĂ„vĂ€l manliga som kvinnliga, i hög grad Ă€r nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet frĂ„n intervjuerna, tyder pĂ„ att det Ă€ven Ă€r intressant och lĂ€rorikt för eleverna att sjĂ€lva fĂ„ skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

Idag finns det ingen som granskar lÀroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematiklÀroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. DÀrför bör mer uppmÀrksamhet riktas mot lÀroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie Àr dÀrför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundlÀggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematiklÀroböcker för Ärskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som Àr vÀsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ÀmnesomrÄde.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra verksamma mellanstadie- och gymnasielÀrares syn pÄ sitt motivationsarbete. Den genomförda studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats som metod för att inhÀmta empiri.Resultatet visar att lÀrare som deltog i studien delgav frÀmst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kÀnnetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltsÄ ointresserad och frÄnvarande. Samtliga lÀrare ansÄg att lÀraren likvÀl som eleven sjÀlv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lÀrare undervisande pÄ gymnasiet och mellanstadiet lÄg i deras uppfattning angÄende huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lÀrarna anvÀnde sig av för att öka eller underhÄlla elevers motivation. De frÀmsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehÄllet av undervisningen samt att denna var varierad.

Koning av bÄtmaster görs i dagslÀget med höga kassations- och arbetskostnader. De huvudsakliga orsakerna Àr svÄra instÀllningar och varierad efterfrÄgan, en annan orsak Àr att tillverkningen Àr hantverksmÀssig vilket ger lÄgt fixturutnyttjande.I takt med att nya masttyper börjat konas kommer arbetskostnaderna minska relativt intÀkterna givet att de nya volymerna kan hanteras med nuvarande bemanning. Detta förutsÀtter högre produktivitet i fixturerna.För att anpassa koningen mot en högre produktionsvolym och lÀgre kassationskostnader krÀvs ÄtgÀrder. Ett viktigt ÄtgÀrdsförslag för minskade kassationskostnader Àr standardisering av skenornas krökning. För tidsbesparing Àr ÄtgÀrden förspÀnning av master den enskilda ÄtgÀrden med störst pÄverkan.Tillverkning av master varierar kraftigt med sÀsong, dÀr vÄr utgör topp medan vintern utgör dal.

LövtrÀd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrtrÀden har Ànnu inte fÄtt samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna pÄ att undersöka om 70-talets överanvÀndning av barrtrÀd och dess negativa klang dröjer sig kvar och pÄverkar dagens val av stadstrÀd. Eller kan det vara barrtrÀdens bristande egenskaper att hantera stress som begrÀnsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansÀttning av barrtrÀd ger ett flertal fördelar som grönska Äret runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen Àr avgrÀnsad till sydvÀstra SkÄne och behandlar arterna utifrÄn de geografiskt rÄdande förhÄllandena.

JÀgerdén, Matilda, Wallin, Rebecka. Förankring av förÀndringsarbete. En fallstudie av svenska polismyndighetens arbetsprocess med framtagandet av en nationellt gemensam vÀrdegrund. D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, enheten för socialt arbete, 2009. FörÀndringsarbete sker stÀndigt inom organisationer med syfte att förÀndra, förbÀttra samt utveckla verksamheten.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att studera förskolebarns sÀtt att samtala om innehÄllet i texter, barnens textrörlighet samt nivÄer av textrörlighet vid gemensam lÀsning av en bilderbok. Detta studeras utifrÄn att se vilka egna initiativ barnen tar vid gemensam lÀsning och vad de samtalar om vid ett styrt samtal. Barnens egna initiativ jÀmförs dÀrefter med det styrda samtalet. Tio boksamtal med tvÄ barn i varje grupp anvÀnds som metod. Undersökningen genomförs pÄ tvÄ olika förskolor.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

MinirÀknaren har en stor del i dagens matematikundervisning pÄ gymnasieskolan. Om detta Àr bra eller dÄligtgÄr Äsikterna verkligen isÀr, men vad tycker gymnasisterna sjÀlva om sitt eget anvÀndande av minirÀknaren?MÄlet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgÄr tydligt att eleverna ska behÀrska rÀkning bÄde medoch utan minirÀknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, brÄkrÀkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestÄtt i tre delar. Först studerades tidigare forskning i Àmnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanstÀlldes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan nÄgra mer resurser i form av personal. PÄ grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) smÄ möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I AllmÀnna rÄd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt dÀr det stÄr att fritidspersonalen pÄ fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport dÀr de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehÄll som med smÄ förÀndringar ser nÀstan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fritidspedagoger planerar och lÀgger upp sin verksamhet pÄ fritidshem i förhÄllande till rÄdande styrdokument.MetodUtifrÄn syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bÀst resultat med tanke pÄ mitt syfte.

Under vÄren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklÀrare som undervisar i Ärskurserna 7-9 i en svensksmÄstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikÄngest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikÄngest inte uppmÀrksammats i sÄ hög utstrÀckning. Syftet med den hÀrstudien var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar begreppet matematikÄngest,hur de uppfattar elever med matematikÄngest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever fÄr negativa kÀnslor till matematik.