BakgrundDÄ utomhusaktiviteten Àr en viktig del i barnens vardag pÄ förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra vÀggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö frÀmjar det barnens utveckling och hÀlsotillstÄnd. Forskning visar att pedagogens roll Àr oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att ÄtervÀnda till vid sina upptÀcktsresor utomhus. Pedagogen skall ocksÄ vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara pÄ frÄgor som uppkommer samt uppmana till lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ utomhusverksamheten och hur barnen pÄ förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn pÄ en förskola.ResultatPedagogerna Àr positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det Àr centralt att barnen dagligen fÄr vara utomhus och röra pÄ sig genom fri lek och aktiviteter. De finner bÄde fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar pÄ att vÀdret, tidsbrist och rÀdsla för att nÄgonting skulle hÀnda nÀr de Àr utomhus Àr vÀsentliga nackdelar.

Sammanfattning Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv nÀr det gÀller utomhusvistelse pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄge-stÀllningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för nÀr det gÀller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar stÀlls pedagoger inför nÀr det handlar om utomhusvistelse pÄ förskolan och hur pÄverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans lÀroplan pÄverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhÄllningssÀtt? Vi har diskuterat utifrÄn begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, vÀrdegrund, sinnen och lÀroplan för förskolan, dÀr vi förhÄllit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lÀrande och reformpedagogik.

Kursen Matematik B Àr gemensam för alla program pÄ gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna pÄ samhÀllsprogrammet fick IG pÄ det nationella provetlÀsÄret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar pÄ varför sÄ mÄnga avsamhÀllseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av mÄnga som svÄr och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever nÀr detillsammans har arbetat med att översÀtta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade bÄde sitt engagemang och sin förmÄga att lösauppgifter.

I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjÀrtinfarkter intrÀffar varje Är i Sverige och av hjÀrt- och kÀrlsjukdomarna utgör hjÀrtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning frÀmst uppmÀrksammat mÀn. Insjuknandet Àr en skrÀmmande existentiell upplevelse och kan innebÀra en funktionsnedsÀttning i varierad grad i vardagen. Emotionella kÀnslor betrÀffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att ÄterhÀmtningen efter en hjÀrtinfarkt Àr svÄrare psykiskt för kvinnor jÀmfört med mÀn.

Introduktion:Ambulanspersonalens arbetsmiljö Àr varierad och den strÀcker sig frÄn en arbetsmiljö pÄ ambulansstationen tillsammans med kollegor, till arbetet i ambulansen med en kollega pÄ vÀg till eller frÄn olycksplatser och patienters hem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det som efterfrÄgades var erfarenheterna av att Äka prio-1 ut till patienten, bÄde som chaufför och som vÄrdare. Studien gjordes för att se om ambulanspersonalen var nöjd med den delen av sin arbetsmiljö och om de upplevde att de kunde pÄverka den. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

BAKGRUND:Vi har i vÄr bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lÀrare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas instÀllning kan frÀmjas. Dessa aspekter har vi sedan utgÄtt ifrÄn nÀr vihar analyserat och kommit fram till vÄrt resultat. FrÄgorna i vÄr enkÀt grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka relationer mellan lÀrares arbetssÀtt, instÀllning respektivekompetens och elevers instÀllning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkÀtundersökningar i 8 olika sjÀtteklasser i en normalstor stad.

Samspel mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar. En studie pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger pÄ att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns sprÄkutveckling, sprÄkstörning och integrering presenteras.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Mathematics is a central topic in today's education debate, including discussion of its educational quality and various teaching methods. Today basically two different teaching methods are used; one is the textbook based method, with the book in focus and the other one the laboratory method by which teaching is performed through practical applications. The purpose of this study was to examine four primary school teachers' view of these two teaching methods by means of four relevant inquiries. By interviewing the four teachers, advantages and disadvantages were highlighted and the purpose was achieved. In order to support the analysis, two theories applied; the socio-cultural perspective and the cognitive perspective.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.