Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka undervisning och lÀrande under en matematiklektion som prÀglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i Äk 3 pÄ gymnasiet. Med hjÀlp av begreppen matematikens lÀrandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lÀrande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats frÄn observationen. TvÄ slutsatser som kan dras av undersökningen Àr att eleverna stimuleras till att bli oberoende lÀrande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand Àr lÀraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas anvÀndande av matematiska resurser skulle kunna pÄverka elevernas lÀrande genom att lÀraren synliggör matematiska resurser pÄ ett mer medvetet sÀtt..

Gabriel Wilczkowski: Gregorianik hos Maurice Duruflé. En analys av Duruflés Quatre motets.Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002Under flera hundra Är har tonsÀttare infogat urgamla gregorianska melodier i sina kompositioner, och traditionen lever kvar Àn i dag, Àven i populÀrmusiken. Denna uppsats syftar att undersöka hur Maurice Duruflé (1902-86) behandlat de gregorianska melodier som han infogat i sina körkompositioner Quatre motets. Undersökningen Àr gjord med avseende pÄ melodik, text och rytmik. En kort biografi om Duruflë presenteras, jÀmte ett avsnitt om gregoriansk sÄng och den rytmteori som tonsÀttaren stödjer sig pÄ.

Det Àr tÀnkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen gÄr nionde klass, ser pÄ matematikÀmnet i relation till sig sjÀlva, beroende pÄ vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vÄr egen undersökning, som har gjorts pÄ uteslutande elever som gÄr i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur Àr det meningen att just dessa mÄl skall uppnÄs. Förhoppningen Àr att detta arbete skall öppna vÀgar till framtida, djupare undersökningar som kommer att frÀmja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för sÄvÀl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig sÄvÀl till lÀrare som lÀrarstuderande. Det kan Àven vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Denna uppsats behandlar frÄgan om lÀrarens förhÄllande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lÀrare i Är 3 och 4 har denna frÄga försökt besvaras. Resultatet visar att lÀrarna har ett visst matematikdidaktiskt tÀnkande Àven om detta inte Àr nÄgot direkt medvetet utan snarare ett förhÄllningssÀtt gentemot de olika begreppen lÀrarkompetens, didaktik och Àmnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehÄll. LÀrarna förhÄller sig till matematikdidaktiken genom att de stÀller sig de sÄ viktiga didaktiska frÄgorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta Àr en matematikdidaktisk handling i sig.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur tvÄ lÀrare pÄ en skola i skolÄr 2 interagerar med sina elever under matematiklektioner ur ett genusperspektiv. Behandlas eleverna annorlunda utifrÄn deras kön? Vi vill Àven se hur talutrymmet fördelas i klassrummet och om lÀrarna Àr genusmedvetna i sin matematikundervisning. Vi har valt att genomföra bÄde observationer och intervjuer. Observationerna har vi gjort för att fÄ en inblick i samspelet mellan lÀrare och elev.

MÄlet med mitt examensarbete var att hitta ett svar om anknytning av elevernas vardag och vardagliga hÀndelser till skolmatematiken kunde bidra till att öka deras motivation och intresse för Àmnet nÀr det gÀller att lÀra sig matematik. Undersökningen gjordes pÄ en skola, Ärskurs 7 i södra Sverige. Skolan ligger i en stadsdel dÀr den svenska sprÄkmiljön Àr mycket bristfÀllig och dÀr de flesta av eleverna möter svenska sprÄket endast i sin skolmiljö. Arbetet inleddes med en skriftlig intervju dÀr eleverna fick skriva ner sina tankar om matematiken och en öppen diskussion fördes betrÀffande elevernas Äsikter och upplevelser om matematiklektioner. Under de fem veckorna som projektet pÄgick arbetade jag fram och genomförde matematikundervisning som var baserat pÄ elevernas vardag. Jag gjorde Àven kontinuerliga observationer för att upptÀcka eventuella förÀndringar i deras motivation. Projektet slutfördes med en avslutande intervjun. Slutsatsen av intervju samt observationer visade att elevernas motivation hade ökat samt att eleverna upplevde att vardagsanknuten matematik var intressant och lÀrorik..

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

Detta examensarbete har varit inriktat pÄ att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.FrÄgan som skulle besvaras av detta projekt var: vad Àr fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende pÄ utvecklingstid som krÀvs för vidareutveckling av systemet? Denna frÄga besvarades med hjÀlp av en analys av forskningsfronten över Àmnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde vÀldigt mycket pÄ att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det vÀldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att pÄ sÀtt fÄ ett praktiskt exempel som hjÀlpte till att besvara forskningsfrÄgan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrÄgan.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil?s needs.I chose one main question for this study that is the following:What is the teacher?s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics?And three sub-questions:What are the motives behind the choice of ability grouping?What are the advantages of ability grouping?What are the disadvantages of ability grouping?In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don?t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils.

According to both national and international political regulations, the school should as far as it is possible include students with special needs in regular education. However, when implementing these political intentions regarding an including school environment, problems often arise. The aim of this studie has been to investigate the opinions of teachers and students when it comes to inclusive education in mathematics. The study has partly been based on interviews with students with special needs in mathematics. These students were included in regular mathematics groups.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhÄllande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frÄgorna: vilket matematiskt innehÄll vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta mest med, hur vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta med det matematiska innehÄllet, samt pÄ vilka olika grunder vilar de deltagande lÀrarnas val av matematiskt innehÄll och metod?VÄr studie grundar sig pÄ en tidigare litteraturstudie dÀr nationell och internationell forskning granskats. BÄde vÄr litteraturstudie och empiriska studie vilar pÄ en önskan om att fÄ en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vÄr empiriska studie utgÄr vi frÄn en positivistisk syn pÄ kunskap, dÀrför anvÀndes en kvantitativ metod för att samla in data.