Med den hÀr studien vill vi visa elevens syn pÄ sina matematikssvÄrigheter. Vad innebÀr dessa svÄrigheter för den enskilde eleven, dennes förÀldrar och dennes speciallÀrare?Studien bygger pÄ en fallstudie dÀr syftet Àr att fördjupa vÄra kunskaper kring specifika matematiksvÄrigheter. Metoden som vi valt för arbetet Àr kvalitativ, dÄ vi har intervjuat eleven, dennes förÀldrar, speciallÀrare frÄn mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svÄrigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tÀnkande och taluppfattning. I speciallÀrarnas undervisning med elevers specifika matematiksvÄrighe-ter anvÀnds metoder och test för att diagnostisera svÄrigheterna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad högstadieelever upplever att de lÀr sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och huruvida de anser sig Àta den maten de menar Àr hÀlsosam eller ohÀlsosam. Uppsatsen utgÄr frÄn nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och resultatet jÀmförs med rÄdande rekommendationer pÄ omrÄdet.I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att fÄ insikt i livsstilens betydelse för hÀlsan. Om lÀrare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor Àr det lÀttare att inspirera dem till hÀlsosamma matvanor. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 Är.Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hÀlsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation i Àmnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolÄr 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. UtifrÄn intervjuernas resultat presenteras elevernas syn pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i Àmnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan pÄverkas elevernas motivation och nÄgra av faktorerna som presenteras Àr lÀromedel, kommunikation, delaktighet och pÄverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhÄllande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende pÄ motiverande faktorer.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnÀra laborationer. Den fokuserar pÄ elever som gÄr Kemi B kursen men kan till viss del anvÀndas för alla kemikurser pÄ gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av tvÄ anledningar. Det första motivet Àr att belysa hur lÀrare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att anvÀnda flera laborationer under ett pass istÀllet för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begrÀnsade laborationer.

Syftet med arbetet var att, undersöka om man genom talövningar kan utveckla elevens kunskaper och trygghet inför att tala för en större grupp. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i LuleÄ, och omfattade 57 elever. Jag inledde och avslutade min undersökning med en och samma enkÀtundersökning för att kunna mÀta en eventuell förÀndring i instÀllningen och upplevelsen av att tala. Som komplement till enkÀten intervjuade jag ett antal slumpmÀssigt utvalda elever. Det konkreta arbetet bestod av ett antal talövningar av varierad svÄrighetsgrad.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i Ärskurs sex kan anvÀnda sig av nÀr de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska omrÄdet Àr algebra och specifikt har resonemang om, och förstÄelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna anvÀnde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefÀr lika stor utstrÀckning. I de fall dÀr KMR anvÀndes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning pÄ problemet och i de fall dÀr IR anvÀndes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom tvÄ. Resultaten indikerar att en relationell förstÄelse av likhetstecknet Àr förknippat med KMR och en instrumentell förstÄelse framför allt med IR.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

MÄnga av de ungdomar som Àr sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbÀttrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstÄ-else gÀllande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den pÄverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i Äldern 13-17 Är. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 19 veten-skapliga artiklar granskades.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

The purpose of this study has been to investigate how four 3rd grade pedagogues allow communication in the teaching of mathematics and how these pedagogues allow their students to use and expand their language of mathematics. It has also been an aim to investigate these four pedagogues? opinions about the significance of communication and of the language of mathematics for students? mathematical learning.The study is based on a sociocultural perspective of Vygotskij?s. The theory implies the importance of using the language and communication for students? learning.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.