Entreprenöriellt lÀrande (EL) Àr en pedagogisk form baserad pÄ bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mÀngd skolor i Sverige pÄ senare Är. Eftersom EL innebÀr en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikÀmnet i lÀngden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lÀrandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjÀlp av en grupp lÀrares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklÀrarna pÄ John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkÀt med öppna frÄgor Àmnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad lÀrare i grundskolan anser om utomhusmatematik, varför och nÀr de sjÀlva arbetar med det. Arbetet innehÄller utomhusmatematikens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lÀrare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbetssÀtt. Alla lÀrare arbetar i grundskolan och representerar tvÄ olika skolor. TvÄ av lÀrarna arbetar med utomhusmatematik en gÄng i veckan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om talradsmetoden kan öka elevers prestationer och resultat i Àmnet matematik. Undersökningen har gjorts i tvÄ elevgrupper som bÄda gÄr i Ärskurs 2, en av dem har fÄtt agera försöksklass medan en har varit kontrollklass. Undersökningen pÄbörjades med att bÄda klasserna gjorde tvÄ fördiagnoser. Efter dessa diagnoser hade försöksklassen sju undervisningstillfÀllen om talradsmetoden med mig som lÀrare medan kontrollklassen haft sin ordinarie lÀrare i sin vanliga matematikundervisning. Det som avslutade undersökningen var att eleverna i bÄda klasserna gjorde en efterdiagnos. Försöksklassens elever ökade i antal rÀtt frÄn för- till efterdiagnosen vilket visar att enligt resultaten som framkommit finns det möjligheter att bÄde öka elevernas prestationer samt matematikresultat med denna metod..

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi kunde se en förÀndring i elevernas instÀllning till skönlitteratur, nÀr de fick arbeta med noveller pÄ ett varierande och individualiserande sÀtt. Undersökningen tog plats i en klass 7 pÄ tvÄ olika skolor i lÀnet under en sju veckor lÄng praktikperiod. Metoden byggde pÄ en enkÀt som innehöll öppna frÄgor. Eleverna fick Àven vid tvÄ tillfÀllen skriva ner sina tankar och Äsikter om novellÀsning i sina loggböcker. Projektet avslutades med ytterligare en enkÀt som skulle visa om eventuell förÀndring hade skett.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ instÀllningen hos olika engelsklÀrare i Är 6 nÀr det gÀller textproduktion. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning man arbetar med textproduktion (fri skrivning) pÄ engelska. Mina frÄgestÀllningar var: ? Vilken syn har lÀrarna nÀr det gÀller fri skrivning pÄ engelska? ? Hur arbetar man med fri skrivning i engelskundervisningen? ? I hur stor utstrÀckning förekommer fri skrivning i undervisningen? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar gjorde jag en enkÀtundersökning kompletterad med samtalsintervjuer. Underlaget för mitt resultat Àr 22 enkÀtsvar och fyra intervjuer. Mitt resultat visade pÄ att litteraturen och flertalet respondenter Àr överens om att det muntliga och det skriftliga bör samspela för att eleverna ska fÄ en sÄ gynnsam sprÄkutveckling som möjligt.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om eleverna upplevde att det var lÀttare att lösa matematiska problem i grupp Àn enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolÄr 4 och 12 elever i skolÄr 3. De fick lösa problem bÄde enskilt och i grupp och dÀrefter svara pÄ enkÀter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolÄr 4 bÄde före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hÀlften av eleverna ville arbeta i grupp före vÄr undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare och elever igrundskolans tidiga Är kan arbeta med en interaktiv skrivtavla pÄ matematiklektioner samt hur en lÀrare kan bygga upp dess innehÄll. Tanken har ocksÄ varit den att bidra med att hjÀlpa en klass att komma igÄng att anvÀnda den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Det Àr ingen generell undersökning utan jag har valt att undersöka tvÄ grundskolors erfarenheter. I undersökningen framkommer det bland annat att den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen frÀmjar mycket lÀrares och elevernas utvecklings- och undervisningsprocesser.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ kunskap om hur vi pÄ bÀsta sÀtt skulle kunna underlÀtta andrasprÄkselevernas lÀrande i matematik. Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lÀrare med erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever intervjuades pÄ tvÄ olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare Är. LÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssÀtt. TvÄ lÀrare anvÀnder sig i till stor del av enskild rÀkning vilket enligt forskningen inte gynnar andrasprÄkselevers lÀrande.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om pedagoger i vÄra skolor anvÀnder sig av naturen som en resurs dÄ de ska undervisa i Àmnet matematik. Genom min enkÀtundersökning ville jag ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagoger som gÄr ut och har matematik med sina elever. Hur ofta gÄr de i sÄ fall ut? Undersökningen visar att det Àr fÄ pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmÀrkta förslag pÄ vilka matematikomrÄden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och lÀngd.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse och kunskaper om hur skriftliga rÀknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillÀgna sig förstÄelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lÀrare som har erfarenhet av att undervisa Ärskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut frÄn rÄdatan samt att en fÀrgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudrÀkning och standardalgoritmer anvÀnds frÀmst men Àven andra rÀknemetoder förekommer.

Inom stadsplaneringen har man förstÄtt vikten av en blandad och varierad stad. IstÀllet för att tÀnka skola hÀr, bostÀder hÀr och jobb dÀr, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad hÀnder om tÀnker byggnaden som en stad, som anvÀnds av olika mÀnniskor under dygnet, veckan och Äret. Det Àr en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och pÄ sÄ sÀtt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, anvÀnds dygnet runt och av olika mÀnniskor och verksamheter.Projektet tar utgÄngspunkt i en existerande miljö.