Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvÀrderingar samt intervjuer med elever och lÀrare fÄ en uppfattning om hur nÀrmiljön vid skolan anvÀnds idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna anvÀndas mera samt fÄ en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det pÄverkar elevernas lÀrande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva pÄ geometriska former, skala, mÀta med olika mÀtredskap, berÀkna omkrets och area, uppskatta lÀngder och anvÀnda gamla mÀtmetoder. Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lÀrarna till viss del, mestadels sporadiskt, anvÀnder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön mer om tid kan frigöras till att fÄ idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lÀrarna ser med matematikundervisning ute Àr att eleverna verkar komma ihÄg och fÄ en djupare kunskap för de moment som genomförts ute.

Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.

Detta arbete undersöker om det fanns nÄgra grafiska preferenser hos barn i Äldrarna 10-12 Är samt om tidigare teorier inom den kognitiva utvecklingsteorin Àven gÄr att applicera pÄ spelgrafik. Som bakgrund till undersökningen gÄr arbetet igenom forskning kring lÀrospel, immersion samt kognitiva utvecklingsteorier.Som material till undersökningen skapades en 3D-miljö med en sÄ fotorealistisk grafik som möjligt, utöver detta samlades miljöbilder frÄn elva andra spel med varierad grad av realism in. Undersökningen utfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer i vilka respondenterna fick svara pÄ vilka miljöbilder de gillade bÀst och vilka de gillade minst.Resultatet visade att kognitiva utvecklingsteorier inte gÄr att applicera pÄ spelgrafik dÄ den avgörande faktorn om en miljö gillades eller inte var respondentens tidigare erfarenheter med spel, inte graden av realism. De grafiska preferenserna pÄverkades ocksÄ av respondentens tidigare erfarenheter med spel. Slutsatsen skulle kunna bevisas bÀttre om en och samma miljö med varierad realism anvÀnts. .

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad för lÀromedel lÀrarna anvÀnder i sin matematikundervisning, och pÄ vilka grunder lÀromedlet vÀljs ut och tillÀmpas. I studien jÀmför vi svenska och finska förskollÀrare och Är1 lÀrare för att urskilja likheter och skiljaktigheter dem emellan. Vi har bland annat studerat hur lÀrarna i respektive land beaktar sina styrdokument vid val och tillÀmpning av lÀromedel i matematikundervisning. I den teoretiska bakgrunden beskrivs de olika skolformerna och styrdokumenten. Vi presenterar litteratur som anknyts till resultatdiskussionen, redogör för olika syner pÄ vad matematik Àr samt behandlar tre olika inlÀrningsteorier i matematik.

SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare Är Àr lÄgt. Undervisningen Àr alltför lÀroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning dÀr sÄdant som diskussioner om matematikens anvÀndning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingÄr. Ett sÀtt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete Àr bland annat att ta reda pÄ hur mycket lÀrarna anvÀnder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssÀttet. Resultatet av studien bygger pÄ en enkÀtundersökning bland matematiklÀrare och nÄgra intervjuer med matematiklÀrare som arbetar laborativt.NÀstan alla av de lÀrare som besvarat enkÀten arbetar laborativt men det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser i vilken utstrÀckning lÀrare i allmÀnhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkÀter var mycket lÄgt.

Inledning: Maten Àr inte bara nÄgot som ska ge oss nÀring. Utan ocksÄ en mötesplats dÀr man kan uppleva glÀdje och njutning. För barn Àr bra mat avgörande för dess hÀlsa, vÀlbefinnande och utveckling. Om barn ska orka leka och lÀra Àr det viktigt att de fÄr bra mat redan frÄn början i förskolan.Syfte: Författarna vill se om det som stÄr pÄ matsedeln stÀmmer överens med det som senare hamnar pÄ tallriken samt se om det finns nÄgon skillnad pÄ förskolor som har mottagnings ? respektive tillagningskök utifrÄn de sju gastronomiska variablerna.Metod/material: Datainsamlingen genomfördes i form av deltagande observationer med lÄg grad av struktur.

Denna studie undersöker effekterna av ett inkluderande respektive exkluderande förhÄllningssÀtt inom stödundervisningen i matematik i grundskolan. Fokus ligger pÄ effekterna pÄ elevernas sjÀlvförtroende och deras prestationer i Àmnet. Syftet Àr sÄledes att synliggöra vad forskningen sÀger om vilka effekter som finns. Resultatet visar att det finns fler fördelar Àn nackdelar med inkludering, till exempel finns fler lÀrare tillgÀngliga att hjÀlpa eleverna och sociala relationer Àr lÀttare att utveckla, vilket leder till bÀttre sjÀlvförtroende hos eleverna. LÀrarens roll i ett inkluderat klassrum har inverkan pÄ elevernas prestationer och sjÀlvförtroende.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmÄgor. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr vilka insikter, vilket syfte och pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod dÀr sex verksamma förskollÀrare med varierad Älder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmÄgor. Trots denna insikt visar resultatet pÄ att barnlitteratur med fokus pÄ socioemotionell utveckling inte Àr prioriterad utan anvÀnds i samband med hÀndelser som uppstÄr i barngruppen.

I den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin Àr det viktigt att ha effektiva processer för att kunna hÄlla nere kostnader och samtidigt hÄlla en hög kvalitet för att kunna erbjuda attraktiva produkter till konkurrenskraftiga priser. Lean Production Àr en produktionsfilosofi vars fokus Àr att eliminera alla former av slöseri som inte skapar vÀrde för kunden. Ursprunget till Lean Production kan hÀrledas till fordonsindustrin och det japanska Toyota Production System. Systemets tanke byggde pÄ en effektiv produktion för att kunna möta konkurrensen frÄn större amerikanska konkurrenter som kunde dra nytta av storskalsfördelar i sin massproduktion. Ett av inslagen i Toyota Production Systems var att lagra material i nÀra anslutning till produktionen i sÄ kallade supermarkets.

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt dÀr undervisningen i Àmnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en Ärskurs femma. MÄnga elever finner Àmnet matematik som trÄkigt och dÄ sÀrskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. StrÀvan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen pÄ ett naturligt sÀtt.