Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolÄr. Detta eftersom vi bÄda i vÄr utbildning specialiserat oss pÄ matematik i de tidigare skolÄren och det ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat. VÄra erfarenheter och upplevelser Àr att mÄnga elever uppfattar matematik som nÄgonting svÄrt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förÀndra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lÀrande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vÀgar till ett lustfyllt lÀrande, kanske genom andra pedagogiska förhÄllningssÀtt.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, lÀroplanernas och kursplanernas pÄverkan pÄ undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete Àr det faktum att mÄnga elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte nÄr de uppsatta mÄlen. Metoden som anvÀndes var en litteraturgenomgÄng dÀr matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att Àven utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhÀllet utvecklas och förÀndras utvecklas ocksÄ styrdokumenten.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

The purpose with this study is to gain understanding about studentŽs view of mathematical education, in the later years of nine-year compulsory school, and the motivation factors that can be identified when studentŽs gives opportunity to express their own thoughts due to the mathematical education. From experiences we have gained during the practical part of our teachers education we got the impression that studentŽs think that the mathematical education is boring and uninteresting. Through qualitative methods such as survey and discussions in focus group we have analyzed studentŽs views of mathematical education and pointed out witch motivation factors that are expressed when studentŽs gives opportunity to influence over their own education. The results are shown from the answers and comments that studentŽs gave, during the survey and focus group, and is divided into two main parts, both with focus on motivation ?Mathematics and motivation? and ?StudentŽs influence and motivation? and also a summery part ?Motivated for mathematical education when the student is given influence over the education?. The study showed that studentŽs wants to have more difference in the work methods that are used in their mathematical education such as problem solving, games, more work in groups and pairs and more use of IT. In conclusion the study also gives suggestions to other studies that can be made in the same genre as this study in the way that IT can be used in mathematical education and how studentŽs interest can be used in the education to gain more motivated studentŽs..

Syftet med denna studie Àr att studera nÄgra utvalda lÀrares syn pÄ individualise­ring i matematikundervisningen för Ärskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lÀrarna i studien ser pÄ individualisering och vilka möjligheter och begrÀnsningar de upplever, vad lÀrare grundar sin individuali­sering pÄ och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjÀlp av en urvalsenkÀt, dÀr lÀrare svarade kortfattat pÄ ett fÄtal frÄgor angÄende deras individualisering i matematikundervisning, valdes lÀrare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares syn, förhÄllningssÀtt, mÄlsÀttningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lÀrarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

Inom svenskÀmnet finns ett relativt nytt begrepp, det vidgade textbegreppet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka i vad mÄn ett motsvarande arbetssÀtt förekommer i historieÀmnet. I vÄr definition av det vidgade textbegreppet, vilken till stor del bygger pÄ styrdokumenten, har vi tolkat de moment som ingÄr till att vara sÄvÀl skrivna som talade texter, film, bild, musik, teater, drama och museer. I den teoretiska bakgrunden problematiserar vi dessa moment.VÄr undersökning grundar sig pÄ intervjuer med historielÀrare för elever i Äldrarna 10-11 Är samt 16-19 Är och enkÀtundersökningar. Undersökningen visar att lÀrarna för elever i de yngre Äldrarna har en mer varierad undervisning Àn gymnasielÀrarna med utgÄngspunkt i de moment vi valt att undersöka.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the studentsÂŽ attitudes towards their own mathematical ability and the studentsÂŽ understanding of the conception of units..

Mathematics is a central topic in today?s society. There are many different approaches each teacher has their own way. In this essay, I compare four teachers? mathematics teaching in two different countries with regard to ways of learning, particularly in the four operations.

The purspose of this study is to investigate how teachers are working to individualize mathemathics education relative to high-performing students and how they define the therm individualization. According to the Swedish curriculum the teaching process should be based on the students prevoius knowledge and experiences. The teachers should in their preperation take every student in to consideration. To be able to investigate these subjets I prepared following questions:What does the concept of individualization in mathematics mean for the teachers?What does it mean to work with an individualized mathematics teaching?How does teachers individualizes teaching mathematics relative to high performing students?This study is based on a qualitative method with both interviews and observations.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.