I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkÀtundersökning, riktad till lÀrare i skolÄr 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvÄrigheter för att vi bÄda Àr intresserade av att fÄ mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillrÀckligt med stöd till dessa elever dÄ det oftast satsas mer pÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syfte: VÄrt syfte var att undersöka begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn lÀrares olika erfarenheter och synsÀtt. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som anvÀnds nÀr elever har matematiksvÄrigheter.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om man som lĂ€rare bedriver en matematikundervisning med sĂ€rskoleelever som bĂ€st gagnar eleverna för att klara sig sĂ„ bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppstĂ€llningar av multiplikation och division Ă€r mer komplexa Ă€n man tidigare insett. AnvĂ€ndningen av minirĂ€knare i de tidiga skolĂ„ren stĂ€rker ofta problemlösningsförmĂ„gan och begreppsuppfattningen utan att försĂ€mra förmĂ„gan till skriftliga berĂ€kningar. Med hjĂ€lp av intervjuer av elever pĂ„ grundsĂ€rskolans högstadium har jag velat undersöka pĂ„ vilken nivĂ„ i matematiken eleverna befinner sig pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn pÄ matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lÀrare som arbetar med de tidigare Ären (1-3). I vÄrt arbete fÄr vi svar pÄ om det finns en ?röd trÄd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och Är 1. Vi har studerat vad forskningen sÀger om matematikunder- visning i Är F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma lÀroplanen sÀger. Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi bl.a.

Abstract Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolÄren 1 till 5 genomförts. Klassrumsobservationerna utfördes vid olika lektionstillfÀllen dÀr grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssÀtt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema dÀr kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. LÀrarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrÄn begreppsbildning, formalisering och funktionalisering.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklÀrarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklÀrarna arbetar med öppna uppgifter utifrÄn mÄl och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi anvÀnder oss av Àr observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklÀrarna.Enligt matematiklÀrarna Àr alla elever med nÀr de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att tvÄ av lÀrarna anser att elever med för fÄ förkunskaper inte kan vara med. En lÀrare menar ocksÄ att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istÀllet för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler Àn vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivÄn höjs.MatematiklÀrarna planerar för att alla elever ska kunna vara med.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Syftet var att undersöka om det fanns nÄgra tydliga mönster i elevernas synpunkter pÄ den matematikundervisning som bedrivs vid gymnasieskolan. Fanns det nÄgra samband mellan dessa mönster och elevernas valda programinriktning och korrelerade antal hemarbetstimmar, antal fystimmar samt klassrumsplacering med matematikbetyget? Undersökningen gav att tydliga mönster framtrÀdde i de flesta frÄgor rörande matematikundervisningen och korrelationen mellan klassrumsplacering, antal hemarbetstimmar samt antal fystimmar och matematikbetyg ökade i högre Ärskurser. Undersökningen baserades pÄ en blandmetod bestÄende av en enkÀt innehÄllande trettiotre frÄgor vilka analyserades med dataprogrammen Minitab och Excel. Urvalet begrÀnsades till tre program vid Strömbackaskolan i PiteÄ vÄrterminen 2005.

Huvudsyftet med undersökning Àr att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos tvÄ lÀrare i grundskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden anvÀnds i syfte att stödja elever i matematiksvÄrigheter. Dessutom lÄg i vÄrt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda omrÄdet.

Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..