Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna.

This thesis is concerned with how identity is connected to historical writings and what normsshapes the perspectives of history. The purpose of this study is to investigate the possibilitiesfor identification offered in history books used for history teaching. This study is concernedwith what role the nation plays and how it shapes the conception of history, with the hope ofcounteracting negative attitudes towards those not being identified as ?Swedish? in the historytelling.The study was conducted through discourse analysis. The material for this analysis consistedof three history books directed towards 4-6th graders.The study shows how identity is created through putting ?us? against ?them?.

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

Mellan 1935 och 1975 tvångssteriliserades cirka 63 000 svenskar av den svenska staten enligt gällande lagstiftning. Denna period i svensk historia kom åter att uppmärksammas både i Sverige och internationellt i augusti 1997 efter att Maciej Zaremba, kulturjournalist på Dagens Nyheter, publicerat flera artiklar om tvångssteriliseringarna. Detta resulterade i att staten också tillsatte en utredning i frågan vilket även gav steriliseringsoffren rätt till ekonomisk ersättning. Flertalet skrifter har publicerats i detta ämne, de flesta utgivna på 1990-talet. Men hur har dessa skrifter framställts? Tar författaren ställning i steriliseringsfrågan? I denna uppsats analyseras tre författares framställningar av tvångssteriliseringarna, vilka alla är utgivna under debatten som startade 1997.

Läroplanerna fastställs av regeringen för den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna. Syftet med denna studie är dels att studera allmänna förändringar i läroplanerna från 1962, 1969, 1980 samt 1994, men även eventuella förändringar rörande historieämnet. Studien har genomförts med variationsfinnande komparativt litteraturstudium, som var en bra metod då likheter och skillnader har undersökts mellan de fyra läroplaner som varit grunden för skolans arbete. Utifrån frågor om hur den generella utformningen förändrats, vilken typ av och hur mycket tid eleverna skall undervisas i historia samt orsaker till varför nya läroplaner har tillkommit och om det finns en didaktisk grundtanke i dessa läroplaner. Orsakerna till förändringarna är många, men en del beror på saker som sker hela tiden i vårt samhälle.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie som tar upp kvinnlig könsstympning, något som cirka tre miljoner flickor utsätts för varje år, kvinnlig kosmetisk intimkirurgi, en företeelse som ökar i västvärlden, samt liknande företeelser i västvärldens historia. Dessa jämförs med varandra samt används i en diskussion kring den fria viljan. Datamaterialet består av sex vetenskapliga artiklar, en avhandling, två rapporter samt en bok. Resultatet har analyserats och kodats enligt en kvalitativ dataanalys och sedan sammanställts för att svara på syftet och frågeställningarna. Kollektivismen och individualismen, feministiska teorier samt Maslows behovsteori har använts för att förklara och förstå de resultat som kommit fram.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna användas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger på en textundersökning av tre av de mest använda historieläroböckerna för kursen Historia A på gymnasiet. Vi har studerat läroböckerna i olika nedslag, valda utifrån relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utsträckning och på vilket sätt historieläroboksförfattare använder sig av energi som en förklaringsfaktor. Utifrån läroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förändringsprocessen. Undersökningens resultat visade att läroboksförfattare i relativt hög grad använder sig implicit av energibegreppet i sina framställningar, även explicita exempel förekommer.

Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran..

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats.Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro.