Sökresultat:
1295 Uppsatser om Läraryrkets villkor - Sida 49 av 87
Heteronormativitet i vÄrden. Icke-heterosexuella patienters upplevelser av bemötande
HÀlso- och sjukvÄrdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vÄrd pÄ lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stÀmplas som avvikande. Heteronormativiteten, dÀr heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hÀlso- och sjukvÄrden. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt vÀlbefinnande Àn heterosexuella. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilka faktorer som pÄverkar bemötandet.
Kvinnors villkor i kommunalpolitiken i Karlstads kommun : sex politiker berÀttar
ABSTRACTÂ Essay in political science, C-level by Chris Baldebo spring semester 2010. Tutor: Arne Larsson. ?Women?s conditions in municipal politics in the municipality of Karlstad - Six politicians tell?. Â The purpose of this paper is to explore women?s conditions in the municipal political work in the municipality of Karlstad.
PÄ vilket sÀtt anvÀnds barnperspektivet i planeringen av den byggda miljön? : En fallstudie om hur en Stockholmskommun har hanterat barnens perspektiv i projektet SÀkra och lekvÀnliga skolvÀgar.
Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rÀtt att bilda egna Äsikter och fritt uttrycka dem i alla frÄgor som rör barnet, och dessa Äsikter ska tas pÄ allvar. FörstÄelsen av vad det innebÀr att ha ett barnperspektiv har Àndrats pÄ senare Är och differentierats i tvÄ betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hÀnsyn till barns villkor och verka för barnens bÀsta och barns perspektiv innebÀr att barns Äsikter och synsÀtt tas pÄ allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast Àr med pÄ bild i projekt utan att ha nÄgot egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfÀrskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som Àr mest framtrÀdande.
Frivillig men motvillig? ? En kartlÀggning av faktorer som bidrar till intentioner att lÀmna respektive stanna i anstÀllningen hos gruppbefÀl och soldater i Försvarsmakten.
Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.
Tolkning av individuella avtal och försÀkringsavtal : - Finns det nÄgon skillnad?
Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.
AnvÀndning av information i ett mellanlager inom fordonsindustri. : En fallstudie av Vici Industri AB i Skövde.
Att synliggöra information pÄ alla stadier i processen frÄn början till slut pÄ företaget gör det möjligt att upptÀckta felen i ett tidigt skede av processen och samtidigt att informationen korrigeras snabbt och effektivt. Det Àr dÀrför Pearlson & Saunders (2010) menar att informationssystem bygger pÄ tre grundpelare: teknik, mÀnniskor och processer. Utan samverkan mellan dessa pelare, Àr det svÄrt eller omöjligt att lyckas att implementera nÄgon form av databas. Dessa med tanken pÄ att databasen syftar till att samordna och effektivisera flödet av bÄde material och information pÄ företaget. Den gemensamma databasen skapar dessutom förutsÀttningar för en komplett, tid aktuell och korrekt information som delas inom företaget mellan olika avdelningar.
Auktoriserad revisor pÄ lika villkor - varför uppnÄr inte fler av de godkÀnda kvinnliga revisorerna auktorisation?
Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. PÄ senare Är har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande Àr det flest mÀn som blir auktoriserade. Bland nyanstÀllda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkÀnda kvinnliga revisorer utgör Är 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor Àr cirka 27%.Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som Àr orsaken till att en del av de kvinnliga godkÀnda revisorerna fortsÀtter att arbeta som godkÀnda revisorer alternativt lÀmnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjÀlp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriÀrteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan pÄverka kvinnors karriÀrutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av webbenkÀt och telefonsurvey.
Den rÀttsliga hanteringen av dagvattenfrÄgor: en studie av svensk och EG-rÀttslig lagstiftning rörande dagvattenproblematiken
Uppsatsen syftar till att granska den svenska och EG-rÀttsliga lagstiftningen av relevans för dagvatten, för att utreda om det finns ett rÀttsligt system som garanterar en effektiv hantering av dagvattenfrÄgor. Granskningen har genomförts via att studera naturvetenskapligt material rörande dagvatten och dess miljöpÄverkan, relevant lagstiftning pÄ dagvattenomrÄdet samt övriga rÀttskÀllor, rapporter och examensarbeten. Resultat visade att det finns ett rÀttsligt system för att hantera dagvattenfrÄgor i svensk rÀtt. Specifika krav gÀllande dagvatten framkom, bÄde i EG-rÀttslig och i svensk lagstiftning. Positivt var Àven att samtliga verksamheter som ger upphov till dagvatten rÀknas som miljöfarliga och i mÄnga fall Àven omfattas av tillstÄnds- eller anmÀlningsplikt, samt att dagvattenfrÄgor faktiskt ofta regleras genom villkor vid prövning om tillstÄnd till miljöfarlig verksamhet.
Beskattning av idrottsutövare - intern internationell personbeskattning ur ett elitidrottsperspektiv
Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.
Den sÀkra osÀkerheten Om lÀrares förÀndrade villkor i arbetet
Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur lÀrare sÀger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lÀrare pÄ gymnasiet. Vi anvÀnder oss av en indirekt, lÄgstrukturerad metod för att lÄta intervjupersonerna formulera sig sÄ fritt som möjligt. I skolan möts mÀnniskor med olika bakgrund, olika vÀrderingar, olika mÄl i livet och mÀnniskor i olika Äldrar. Skolan Àr en plats fylld av mÀnskligt utbyte, konflikter och stÀndiga förÀndringar.
PÄ fritiden lÀser jag inte, dÄ vill jag ha roligt : LÀsvanor, lÀsfrekvens och lÀsförstÄelse hos tio pojkar i Ärskurs Ätta
Syftet med denna uppsats Àr att se om val och frekvens av lÀsning pÄverkar tio 15-Äriga pojkars lÀsförstÄelse. För att fÄ fram mitt resultat anvÀnde jag kvalitativ metod i form av enkÀter dÀr pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av lÀsning. Dessa enkÀter anvÀndes Àven som ett urvalsverktyg för att fÄ fram pojkar med skilda lÀsvanor och lÀsfrekvens, för att fÄ en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lÀstester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras lÀsförstÄelse. Jag tog Àven del av tidigare forskning och jÀmförde denna med de resultat jag fÄtt fram.
Drivkrafter & Strategier : En studie av fristÄende mikroföretag i fastighetsmÀklarbranschen
Syfte: Syftet med vÄr forskning Àr att söka förstÄelse för hur fristÄende mikroföretag överlever pÄen konkurrensutsatt och snabbt vÀxande bostadsmarknad.Metod: Denna studie bygger pÄ en kvantitativ metod i form av enkÀter. Totalt samlades 95 enkÀterin, vars svar analyserades med hjÀlp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den frÀmsta drivkraften hosmikroföretagarna Àr friheten och möjligheten att sÀtta egna villkor/bestÀmma sjÀlv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, FastighetsbyrÄn, och mikroföretagens frÀmsta konkurrensmedel ansÄg de sjÀlva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. GÀllande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgÄng.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstÄ deras situation mer pÄ djupet. Vidareforskning skulle Àven kunna beakta andra branscher Àn fastighetsmÀklarbranschen.Uppsatsens bidrag: Till Àmnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstÄ varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förstÄelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier pÄ en konkurrensutsatt marknad..
En skola pÄ pojkars villkor
van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrÀndhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrÀndhet. Examensarbete; omvÄrdnad, 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005.
Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta pÄ ett sÀtt som frÀmjar deras hÀlsa och dÀrmed motverkar utbrÀndhet.
?GrÀnsöverskridande resultatutjÀmning ? Bör det regleras i Sverige och i sÄdana fall hur??
EG-domstolens domar C-446/03 Marks & Spencer och C-231/05 Oy AA lÄg till grund för omfattande debatter i Sverige huruvida de svenska koncernbidragsreglerna behövde Àndras sÄ att de möjliggjorde koncernbidrag Àven till utlÀndska skattskyldiga under vissa förutsÀttningar. Regeringen meddelade dock i budgetpropositionen för 2008 att inga justeringar behövdes. I mars 2009 avkunnade RegeringsrÀtten 10 mÄl som alla handlade om möjligheten till grÀnsöverskridande koncernbidrag. Domarna innebar i korthet att avdrag medges dÄ ett svenskt moderbolag ger ett förlusttÀckningsbidrag till ett dotterbolag inom EES dÀr förlusten Àr slutgiltig i form av exempelvis likvidation. Som en följd av koncernbidragsdomarna har Finansdepartementet i september 2009 gett ut ett lagförslag dÀr grÀnsöverskridande förlustutjÀmning möjliggörs genom sÄ kallat koncernavdrag.
FelprissÀttning av periodiseringar : bevis frÄn Europa
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de skÄnska kustkommunerna planerar för de kustnÀra omrÄdena. Undersökningen utgÄr ifrÄn framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivÄhöjningar samt lÀnsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats pÄ kommunernas översiktsplaner.Resultatet pÄvisar att kommunerna försöker förhÄlla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utstrÀckning som möjligt, dock visade det sig att nÄgra kommuner hade planeringar som inte var helt samstÀmmig med riksintressets villkor. Samtidigt sÄ hÀnvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens vÀrde. Kommunerna menar pÄ att fritidshusomrÄden inte ska byggas inom kustomrÄdet, dock finns det kommuner som planerar in sÄdana omrÄden.