?Gränsöverskridande resultatutjämning ? Bör det regleras i Sverige och i sådana fall hur??
EG-domstolens domar C-446/03 Marks & Spencer och C-231/05 Oy AA låg till grund för omfattande debatter i Sverige huruvida de svenska koncernbidragsreglerna behövde ändras så att de möjliggjorde koncernbidrag även till utländska skattskyldiga under vissa förutsättningar. Regeringen meddelade dock i budgetpropositionen för 2008 att inga justeringar behövdes. I mars 2009 avkunnade Regeringsrätten 10 mål som alla handlade om möjligheten till gränsöverskridande koncernbidrag. Domarna innebar i korthet att avdrag medges då ett svenskt moderbolag ger ett förlusttäckningsbidrag till ett dotterbolag inom EES där förlusten är slutgiltig i form av exempelvis likvidation. Som en följd av koncernbidragsdomarna har Finansdepartementet i september 2009 gett ut ett lagförslag där gränsöverskridande förlustutjämning möjliggörs genom så kallat koncernavdrag. Det har från flera håll ifrågasatts om inte lagförslagets villkor för koncernavdrag satts alltför snävt, vilket skulle innebära att det fortfarande strider mot EG-rätten. Jag börjar med att först belysa några problemområden som kantar vägen när medlemsstaterna i EU måste punktanpassa sina skattelagstiftningar för att de inte ska strida mot EG-rätten. Efter detta tar jag sedan ställning till huruvida de svenska koncernbidragsreglerna bör ändras eller inte. För att svara på frågan hur reglerna bör ändras redogör jag därefter för vilka rekvisit som kan anses vara fastställda och vilka frågor som fortfarande är öppna. Den genomgången bygger på koncernbidragsdomarna. Till sist undersöker jag Finansdepartementets lagförslag och belyser några av villkoren som kan anses ha satts för snävt. Uppsatsen avslutas med hur jag tycker att reglerna bör ändras.