Title: To make a living by library music; Opportunities and prerequisites. The purpose of this essay is to investigate how a music producer or composer can achieve placement of his or her music in commercials, TV-shows, computer games, and other media. What is required to make a living by composing and producing music today? This is a qualitative study made by interviewing six persons, who all in some way work with this kind of music. The result shows that in order to reach out and place the music, an active net working, a deep knowledge in music production, in a wide range of music genres, is crucial.

Inom intensivvårdssjuksköterskans profession ingår omvårdnad av patienter i olika åldrar med skiftande karaktär på sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vård på intensivvårdsavdelning för alla åldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vårdtillfällen i Sverige år 2008. Att vårda barn ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda svårt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

Inom en snar framtid kommer det att ske en stor generationsväxling, 40 procent av den nuvarande arbetsstyrkan kommer att pensioneras fram till år 2015 och det är 40-talisterna som går i pension. Många av dessa arbetar som chefer och småföretagare och kommer att ersättas av en yngre generation som nu är på frammarsch. De nya yngre cheferna kan känna en viss oro och osäkerhet över att behöva leda och ?chefa? äldre och mer erfarna medarbetare, detta kan ha sin grund i en överdriven respekt för de äldre medarbetarna. Det är en utmaning att vara chef över äldre kollegor då varje generation har sina normer och värderingar som är skapade av den miljö och tidsanda som råder för dem.Syftet med denna uppsats var att undersöka Hur man tar sig an en chefsroll inom en måltidsverksamhet som ung och nyutexaminerad? Frågor som har försökts besvaras är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan man uppleva som ung och nyutexaminerad i en chefsroll inom måltidsverksamheten? Hur övervinner man det eventuella motstånd som kan uppstå? Vad skall man tänka på som ung och nyutexaminerad när man tar sig an en chefsroll inom måltidsverksamheten? Vad har restaurangmanagerutbildningen för betydelse för restaurangmanagerstudenternas kommande profession?Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med hermeneutisk vetenskapsteoretisk inriktning och där intervjuer i fokusgrupper var en nyckelmetod.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar?Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar?Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna.ResultatStudien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan.

Bakgrund: Utgångspunkt för denna magisteruppsats är att barnafödandet är en naturlig fysiologisk och social process samt att vård i samband med barnafödande ska främja denna process. Den normala förlossningen är starkt knuten till barnmorskans profession då hon har ansvar för och arbetar självständigt med handläggning av denna. Utvecklingen av förlossningsvården i västvärlden har stegvis gått från att ses som en normal livshändelse till en händelse med fokus på det medicinska. Idag präglas förlossningsvården av risktänkande och interventioner sker rutinmässigt. Riktlinjer inom förlossningsvården fokuserar alltmer på medicinska kontroller och barnmorskans stödjande roll blir åsidosatt.

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Sjuksköterskestudenter får tidigt i utbildningen lära sig att de ska ta hänsyn till patientens sociala sammanhang. Faktorer som genus, etnicitet och ålder lyfts upp som väsentliga i omvårdnaden, men verktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att resonera kring dessa faktorer är få. Ett av genusvetenskapens grundläggande begrepp, intersektionalitet, undersöker vad faktorer som exempelvis genus, etnicitet och ålder kan ha för påverkan på människors liv och upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av ett intersektionellt perspektiv i praktiserandet av god omvårdnad. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk innehållande personcentrerad vård och intersektionalitet önskar denna litteraturstudie att begripliggöra hur intersektionalitetsbegreppet kan appliceras på sjuksköterskans profession, med målet att främja jämlik hälsa och sjukvård.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs.Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet.Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

As a student during my studies, I have been told about entrepreneurs who have red numbers in their financial statements, and there is a forest machine operator shortage in Sweden. The basic idea of this thesis was to examine the underlying factors that may have caused the problems described above. The aim of this thesis was to investigate the factors that create stress and job satisfaction as a forest machine operator. The study was performed as a comparison between forest companies own harvesting teams and entrepreneur teams to investigate if there are any differences in stress and job satisfaction between the two different types of team. The study was conducted in collaboration with SCA Skog. The material for this study was collected by doing interviews with SCA's harvesting teams. A total of 27 forest machine operators were interviewed, divided into a total of 10 separate harvesting teams. It was very similar between the different type of teams, which situations the operators experienced stress.

Denna uppsats har till syfte att ta reda på vilken funktion vårdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vårdas på demensboende.Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: hur beskriver de båda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrån sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhåller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande på demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vårdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena är belägna i fyra olika kommuner ? två i Uppsala län och två i Stockholms län.

Bakgrund: Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen och ICN:s etiska kod ett ansvar att förespråka patienten. Begreppet advocacy myntades i USA under 1970-talet och sedan dess har begreppet diskuterats i litteraturen. Advocacy innebär att sjuksköterskan ska kunna uttyda patientens önskemål, kommunicera med patient och närstående, försäkra sig om patientens säkerhet, respektera och beskydda patientens rättigheter och tala samt agera på uppdrag av patienten.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som patientens förespråkare. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar, varav tio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Författarna fann i det analyserade materialet, fyra huvudfaktorer som på olika sätt påverkade sjuksköterskan i rollen som förespråkare.