Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sÄngundervisning. Med hjÀlp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sÄngtagningar och pÄ sÄ vis arbeta med sjÀlvbedömning. Efter tre inspelningstillfÀllen gjordes intervjuer dÀr intentionen var att fÄnga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd sjÀlvbedömning i sÄngundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare Är. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sÄngundervisning med hjÀlp av digitala verktyg.

Den hÀr uppsatsen handlar om vad som pÄverkar konsumenten till att vilja anvÀnda en digital plÄnbok. Den digitala plÄnboken Àr femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plÄnboken erbjuder. En transaktion med den digitala plÄnboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plÄnböcker kan det antas att konsumenterna skulle vÀnja sig vid tanken att lÀmna den fysiska plÄnboken hemma.Det har tidigare gjorts studier pÄ adoption av mobiltelefoner och hur mÀnniskor i allmÀnhet tar till sig vissa tjÀnster men den digitala plÄnboken Àr ett relativt nytt fenomen och dÀrför handlar vÄr uppsats om adoption av den digitala plÄnboken som tjÀnst.De slutsatser vi kan dra av uppsatsen Àr att sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plÄnboken pÄverkar om konsumenten vÀljer att anvÀnda tjÀnsten. För att företagen som levererar digitala plÄnbokstjÀnster ska nÄ största nytta bör de Àven se sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjÀnsten..

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till lÀsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tÀnkas ha inom tidig lÀs- och skrivinlÀrning. För att kunna Ästadkomma just det har vi stÀllt metodens anvÀndning i relation till det digitaliserade informationssamhÀllet med dess ökade krav pÄ lÀs- och skrivförmÄga. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ innehÄllsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter pÄ internetplatsen LÀrarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrÄn relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vÄr undersökning kunnat pÄvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Projektet i denna rapport har fokuserat pÄ hur man kan förbÀttra den visuella och taktila upplevelsen av digitala slagverk. MÄlet var att utveckla en digital version av moderna percussionisters shakers, som tilltalar anvÀndarna inte bara med sina funktioner och digitala möjligheter utan Àven som ett musikinstrument.Processen och utveckling av instrumentimagen för digital percussion kan appliceras pÄ alla digitala instrument, men resultatet av detta projekt illustreras genom ett koncept pÄ en digital shaker..

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara pÄ dess frÄgestÀllningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling Àr en direkt inspiration ifrÄn utvalda kapitel frÄn Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

Syftet med undersökningen Àr att utveckla en förstÄelse av vad som krÀvs för en framgÄngsrik implementering av digitala lÀrresurser i samhÀllskunskapen pÄ gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frÄgestÀllningar som riktas mot skolors tekniska förutsÀttningar, lÀrares digitala kompetens, hur och nÀr digitala lÀrresurser anvÀnds samt hur eleverna pÄverkar lÀrarnas anvÀndning. Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhÀllslÀrare pÄ tre gymnasieskolor i Malmö. Undersökningen utgÄr ifrÄn Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och Àmneskunskapen. Undersökningens resultat visar att samhÀllslÀrarna anvÀnder digitala lÀrresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lÀrresurserna anvÀnds frÀmst som ett komplemet till tradtionella lÀromedel i form av sekundÀrt digitalt material. AnvÀndningen pÄverkas starkt av IT-infrastruktur och lÀrarkompetens. LÀrarna stÀller sig postivt till en ökad anvÀndning av digitala lÀrrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lÀrresurser kan anvÀndas pedagogiskt i undervisiningen.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.