Internet Àr för mÄnga en sjÀlvklarhet, men för andra Àr det ett helt outforskat omrÄde. Fenomenet som kallas den digitala skiljelinjen innebÀr att det finns stora skillnader av kunskap och infrastruktur kring internet mellan olika regioner i vÀrlden. Att hela vÀrlden inte kan ta del av de möjligheter internet bidrar med Àr problematiskt pÄ flera sÀtt, inte minst att webben, som Àr ett otroligt verktyg för att sprida kunskap som inte finns tillgÀnglig i samma grad överallt. Finns det nÄgonting webbutvecklare kan göra för att trotsa den digitala skiljelinjen och leverera en stabil och anvÀndbar upplevelse? Detta kandidatarbete undersöker vad som kan göras för att lösa mÄnga av de svÄrigheter som den digitala skiljelinjen innebÀr för en webbapplikation.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

3D?teknikers etablering inom historisk forskning Àr i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovÀrdiga 3D-modeller av historiska platser och föremÄl. 3D-teknik för datorspelsproduktion Àr emellertid ofta mer begrÀnsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hÄrdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars anvÀndning av digitala medier och hur de ser ut pÄ anvÀndningen av dessa i sina respektive skolgÄng. Med en bredare kunskap pÄ omrÄdet Àr förhoppningen att lÀrare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer och tillgÄngen till digitala medier pÄ ett mer effektivt och utvecklande sÀtt. För att nÀrma mig till Àmnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika program pÄ gymnasienivÄ. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lÀrande har förÀndrats de senaste Ären pÄ grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av vÄr vardag och att det dÀrför krÀvs nya fÀrdigheter för att kunna navigera i det överflöd av information som finns pÄ nÀtet. Undersökningen visar ocksÄ att bild kan ha blivit viktigare Àn text för att förstÄ, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel anvÀnds vÀldigt sÀllan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utstrÀckning fÄ anvÀnda datorer i undervisningen och anser att lÀrarna Àn sÄ lÀnge inte har tillrÀcklig kunskap för att bedriva den typen av undervisning..

Utvecklingen inom digitala medier har gĂ„tt vĂ€ldigt fort under de sista Ă„ren vilket i sin tur har lett till att anvĂ€ndningsomrĂ„den för digitala medier Ă€ven har ökat. Ett av dessa anvĂ€ndningsomrĂ„den har varit inom event-industrin dĂ€r ökandet av digitala medier mĂ€rks vĂ€ldigt tydligt.Denna studie ska undersöka om det kan vara sĂ„ att event-industrin gynnas av digitala medier och kan sammanfattas med en huvudfrĂ„ga samt en viktig underfrĂ„ga:? Hur anvĂ€nder event-industrin sig av digitala medier?o Ökar interaktiviteten dĂ„ digitala medier anvĂ€nds?Jag har intervjuat tvĂ„ personer, Magnus Milefors frĂ„n BSP Marketing och Ulf Lesley frĂ„n Unify för att ta reda pĂ„ hur de anvĂ€nder sig av digitala medier i sina events. Med hjĂ€lp av min undersökning kring digitala mediers utveckling och anvĂ€ndningsomrĂ„den har jag kommit fram till att det idag finns större möjlighet att göra mer attraktiva events med hjĂ€lp av digitala medier. DĂ„ det gĂ€ller interaktiviteten pĂ„ events Ă€r bĂ„de Milefors och Lesley överens om att det Ă€r en av de viktigaste sakerna att uppnĂ„.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gÀllande deras uppfattning om sitt eget och barnens anvÀndande av lÀrplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete Àr att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg dÀr detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen Àr att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lÀrplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie Àr att pedagogerna upplever brister i den introduktion defÄtt gÀllande anvÀndandet avlÀrplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i Àmnet.Det framkommer Àven att syftet med barnens anvÀndande Àr att ett lÀrande ska ske. Vidbarnens anvÀndande av lÀrplattan sker Àven en del begrÀnsningar frÄn pedagogernas sida. Dock finns Äsikten hos pedagogerna att lÀrplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

Syftet med denna studie Àr att granska och undersöka lÀrares attityder kring digitala lÀrresurserinom skolan. Genom undersökningen Àr tanken att studien ska bidra till en ökad förstÄelse tillvarför digitala lÀrresurser anvÀnds i den utstrÀckning de gör. För att uppnÄ syftet har jag anvÀntmig av kvalitativa intervjuer av lÀrare och elever pÄ en skola. Resultatet visar pÄ att lÀrarna rentgenerellt har en positiv instÀllning och attityd till digitala lÀrresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer sÄsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit Àr att, Àven omvilja och intresse finns sÄ lÀmnar landets skolor ofta mycket att önska nÀr det gÀller arbetet meddigitala lÀrresurser och bÀttre fortbildning och uppföljning krÀvs för att arbetet ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om anvÀndning av OneDrive Àr ett fungerande hjÀlpmedel i andrasprÄksundervisningen, och mina forskningsfrÄgor Àr formulerade utifrÄn Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv anvÀndning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till anvÀndning av OneDrive? Hur fungerar anvÀndning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lÀrande i undervisningen i svenska som andrasprÄk?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. TvÄ av pedagogerna undervisar i svenska som andrasprÄk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien lÀser svenska som andrasprÄk.I resultatet av studien framgÄr det att pedagoger har sÄvÀl lika som olika syn pÄ hur man kan anvÀnda OneDrive. Pedagogerna kÀnner till fler funktioner som kan anvÀndas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna kÀnner Àven till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten dÀr intervjuerna genomförts.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: ?What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom?, ?In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context? and ?From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials?. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students..

I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka anvÀndningsomrÄden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger pÄ en förskola dÀr iPad anvÀnds i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid tvÄ olika tillfÀllen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förvÀntas hjÀlpa barnen i deras utveckling och lÀrande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebÀr att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen pÄ lika villkor.

Arbetet undersöker fÀltet bedömning i digitala medier. Syftet Àr att belysa processen och öka förstÄelsen vid digitala bildarbeten och bedömning av bildarbetet och den fÀrdiga produkten ur ett didaktiskt perspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr hermeneutik eftersom jag inte söker nÄgon absolut sanning utan mer en ökad förstÄelse för den digitala processen och bedömningen vid digitalt bildarbete. Mitt underlag Àr empiriskt men sjÀlva bedömningen med betygsÀttning Àr myndighetsutövning.Undersökningen Àr gjord med studenter pÄ lÀrarprogrammet och under momentet ?digitala tekniker? i lÀrarutbildningen.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

Sedan en lÄng tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans vÀrld och mÄnga anser att den Àr ett bra hjÀlpmedel att anvÀnda sig av i undervisningen. SÄ dÀrför vÀljer mÄnga skolor numera att koppla ihop datorn med den sÄ kallade digitala skrivtavlan för att pÄ ett nytt sÀtt komma Ät och skapa lÀrande. Skolan har som uppdrag frÄn olika hÄll, men framför allt ifrÄn Lgr 11 att de har i ansvar att lÀra eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte mÄnga studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning frÄn andra vÀrldsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta nÀrmare pÄ de relationer och interaktioner som sker och uppstÄr vid anvÀndandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förstÄelse vid inlÀrning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan rÀknas in i.