Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att anvÀnda digitala spel och hur detta kan bidra till sprÄklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att fÄ studiens frÄgestÀllningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio Ärs Älder analyserats med utgÄngspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken pÄ att digitala spel kan anvÀndas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt sprÄk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av sprÄklig och verbal kunskap kan Àga rum dels individuellt och dels i grupp genom att anvÀnda digitala spel. Resultatet visar Àven att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att anvÀnda digitala spel för att utveckla sina sprÄkliga kunskaper..

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara pÄ dess frÄgestÀllningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling Àr en direkt inspiration ifrÄn utvalda kapitel frÄn Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

This study shows the thoughts, hopes and wishes of two male and two female music teachers, in grades 6 ? 9 from four different cities of Sweden. The emphasis lays on usage of digital tools. As the schools now stand before lots of changes in its curriculums; the use of digital tools was the main thing that caught my interest. How has the schools interpreted what this means? What does this mean in terms of purchases for the schools? We already know that many schools are lacking proper facilities to conduct music lessons so this ads on even larger needs.

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur manliga svensklÀrare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstÄnd mot, eller anpassa sig efter rÄdande könsnormer och förvÀntningar. Syftet Àr ocksÄ att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklÀrare förhÄller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svensklÀraryrket. Uppsatsen bygger pÄ sex intervjuer med nyblivna svensklÀrare och för att kunna förstÄ och analysera materialet har jag anvÀnt mig av tidigare forskning om mÀn i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att mÀnnen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. LÀrarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstÄnd frÄn den hegemoniska maskuliniteten.

I denna studie behandlas omrÄdet lÄngsiktigt digitalt bevarande, med fokus pÄ digitala signaturers lÀmplighet för autenticering av digitala handlingar. Den teori som beskrivs tar upp vad en digital signatur Àr, vilka problem dessa har pÄ lÄng sikt samt konceptet Trusted Archival Services som ett koncept för arkivering av digitala handlingar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre valda respondenter. Dessa respondenter har valts utifrÄn deras praktiska erfarenhet inom detta omrÄde. De slutsatser som har kunnat dras av studien Àr att digitala signaturer inte Àr en lÀmplig teknik för att sÀkerstÀlla autenticiteten i digitala handlingar pÄ lÄng sikt.

Annonsörer upplever en förÀndring i medielandskapet och det Àr svÄrare att konkurrera om tittarnas uppmÀrksamhet. Uppsatsen inriktar sig pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjÀlpande beteende i det förÀndrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjÀr TV..

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handlÀggning av detaljplaner vid planfunktionen vid LÀnsstyrelsen i Norrbottens lÀn. Hanteringen, handlÀggningen och arkiveringen av detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

Syftet med denna studie Àr att studera lÀrares berÀttelser om anvÀndningen av digitala lÀromedel i undervisningen. ?Det Àr sjÀlvklart att vi anvÀnder oss av digitala lÀromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant svar som vi fick frÄn en lÀrare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vÄr undersökning.

Dagens skola mÄste spegla dagens samhÀlle. I lÀroplanen Lgr 11, betonas betydelsen av kunskaper i bl. a. de naturorienterande Àmnena. För att möta kraven i en förÀnderlig vÀrld behöver eleverna inte bara faktakunskaper , de behöver ocksÄ trÀnas i kreativt och analytiskt tÀnkande.

Föreliggande studie behandlar hur lÀrandet sker med hjÀlp av digitala lÀromedel i skolan. Rektorerna, lÀrarnas och elevernas syn stÄr i fokus för arbetet. BÄde internationella och nationella studier har pÄvisat digitala lÀromedels effekter pÄ lÀrandet. Syftet med studien Àr att ge förstÄelsen av hur digitala lÀromedel pÄverkar lÀrandet samt att belysa digitala lÀromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri bestÄr av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lÀrare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.