Available as pdf.

NÀr barn ska försöka tolka en text men Ànnu inte knÀckt ?lÀskoden? tar de bilder till hjÀlp. Bilden Àr ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar ocksÄ med varandra genom bilder. Att anvÀnda bild som pedagogiskt verktyg Àr ett sÀtt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrplattan kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lÀrande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhÄllningssÀtt inverkar pÄ barnens möjlighet till lÀrande kring lÀrplattan. Pedagogernas syn pÄ fördelar och nackdelar gÀllande lÀrplattan granskas. Studiens frÄgestÀllningar besvarades utifrÄn den sociokulturella teorin.

I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hÄrdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mÀtningar samt lyssningstest. I mÀtningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen Àven om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna.

NÀr anvÀndare bestÀmmer sig för att utveckla grÀnssnitt till sina system sker detta via nÄgon form av verktyg. Vi mÄste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska anvÀndas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli förÄldrat. För att svara pÄ detta bryter vi upp arbetet i tvÄ delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lÀmpar sig bÀst för grÀnssnittsutveckling genom en undersökning i tvÄ delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

Matematikundervisningen i skolan Àr nÄgot som alltid har intresserat mig, speciellt efter ensnart fÀrdig utbildning som civilingenjör och lÀrare. Efter att jag tagit del av diverse rapportervittnandes om sÀmre resultat pÄ de nationella kursproven i matematik Àr det dÀrför av intresseatt fördjupa sig inom detta omrÄde. Detta examensarbete Àmnar vara en del i arbetet med attutveckla en bÀttre matematikundervisning.DÄ vi lever i en alltmer digitaliserad vardag dÀr ungdomar spenderar alltmer tid uppkopplademed spel och kommunikation och dÄ jag studerat vikten av att involvera anvÀndarna iutvecklingen av system faller det sig naturligt att försöka integrera dessa naturliga drivkrafterÀven i skolan. Detta arbetes uppgift har varit att översiktligt sammanstÀlla nÄgra av de störstamatematiska tÀvlingarna och spelen i Sverige, bÄde fysiska och digitala, samt sammanstÀllarelevant nutida forskning gÀllande systemutveckling. Jag har Àven utvecklat ett egettÀvlingsförslag.

Introduktionen av nÀtupplagor pÄ svenska dagstidningar har haft storinverkan pÄ svenskarnas nyhetslÀsande, samtidigt som dennapublicering i flera kanaler ocksÄ skapat stora förÀndringar gÀllandejornalisternas arbetssÀtt. Medan en dagstidning i pappersform oftastendast har en deadline per dygn, prÀglas nÀttidningarna starkt av enkontinuerlig publiceringsprocess. Vi har med denna uppsatsundersökt vilka krav flerkanalspublicering stÀller pÄ journalistensarbetsverktyg, med utgÄngspunkt i vilka hjÀlpmedel som anvÀnds idagslÀget. Vi har anvÀnt oss av etnometodologisk och etnografiskmetod, dÀr vi intervjuat och observerat ett antal reportrar ochfotografer i deras dagliga arbete pÄ Göteborgs-Posten. Under vÄrstudie har vi funnit ett antal programvaror och fysiska redskap sombör finnas i en journalists verktygslÄda.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och Àven hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjÀlp av relevant litteratur.

Syftet med mitt examensarbete Àr att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan pÄverka lÀrandet för andra Àmnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfÀlle per klass, och intervjuer har dÀrefter genomförts med klasslÀrarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv Àr att tolka, förstÄ och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnÄtts under arbetets gÄng.

Bilden har stor betydelse för barns talsprÄksutveckling. I denna uppsats undersöks hur nÄgra pedagoger i fyra olika förskoleklasser anvÀnder sig av bilden för att frÀmja en talsprÄksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden ÄskÄdliggörs nÄgra olika övergripande arbetsmetoder dÀr man anvÀnder sig av bilder för att frÀmja detta: Tematiskt arbetssÀtt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka Àr utformade för att utveckla barns sprÄkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna anvÀnds olika verktyg som samtal, berÀttande och datoranvÀndning för att frÀmja en talsprÄksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfÀllen.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken funktion Ärsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de tvÄ syftena bakom redovisningen som angetts, bÄde i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte anvÀnds som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har pÄverkan pÄ detta Àr flera men grundar sig i huvudsak pÄ den sÀrprÀgel som den kommunala verksamheten innebÀr. För att kunna fÄ en bÀttre kommunal Ärsredovisning anser vi att man i grunden bör utgÄ ifrÄn vilka som anvÀnder den och hur den anvÀnds.

Introduktion: Sepsis Ă€r en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsĂ€tter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbĂ€ttra sepsisvĂ„rden. Följsamheten har dock visat sig vara lĂ„g. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvĂ„rdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vĂ„rd för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanstĂ€lldes i form av en litteraturöversikt.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

LuleÄ kommun Àr en organisation som lÀnge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. DÄ LuleÄ kommun Àven Àr en stor organisation med över 7000 anstÀllda i olika fÀlt sÄ Àr det Àven av intresse för kommunen i sig att deras personal hÄller en hög kompetensnivÄ. LuleÄ kommuns strÀvan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger pÄ ett nÀtverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur LuleÄ kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nÀtverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förstÄelse till vad ett sÄdant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.