Den hÀr uppsatsen speglar ett examensarbete för FÀrggrossen i Nybro. Ett nytt mÄleriverktyg, nÀrmare bestÀmt en lackpensel tas fram för yrkesmÄlare.Fokus för projektet har legat pÄ anvÀndarstudier med hjÀlp av yrkesmÄlarna Thomas Molin och Mikael Brandén. Studierna har börjat med observationer utav arbetsprocess och hantering av verktyg, dÀrefter uppföljande tester av skissmodeller.TvÄ serier med skissmodeller tas fram för anvÀndarstudier och följs sedan upp med en förprototyp som detaljutvÀrderas. Resultatet blir ett verktyg med vinklat skaft som ska skapa en flexibel pensel för mÄnga olika grepp..

Uppsatsens syfte har varit att utvÀrdera genomförda lektioner med hjÀlp av en s.k. kompetensjournal, dÀr man för anteckningar om sitt arbete och om sig sjÀlv för att utvecklas i yrket. HuvudfrÄgestÀllningen har varit att utvÀrdera om kompetensjournal Àr ett bra verktyg för att utveckla sig sjÀlv som lÀrare. Studien har skett under den sista VFU-perioden pÄ gymnasielÀrarutbildningen. TvÄ gymnasieklasser har varit sjÀlva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.

I en allt mer digitaliserad vÀrld och med ett vidgat textbegrepp, som stÀller ökade krav pÄlÀsare och skribenter krÀvs nya verktyg för att stödja lÀrandet. Den hÀr uppsatsen undersökervad en wiki, ett av mÄnga Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begrÀnsats till att följaen klass arbete under cirka tvÄ mÄnader. Intresset har, förutom pÄ wikins för- och nackdelar,legat pÄ interaktionen mellan eleverna, lÀrarnas handledning och pÄ det arbetssÀtt somlÀrarna designat för klassen.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och effekten av det omorganiserade modersmÄlsstödet efter 1 juli 2014 pÄ Malmös förskolor ur ett förskollÀrar-, förÀldrar- och sprÄkutvecklarperspektiv. För att besvara syftets frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr Ätta intervjuer utfördes. Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna upplevde omorganisationen som befogad, men att det fanns ett visst missnöje med det ocksÄ. Att modersmÄlslÀrarens hjÀlp inte lÀngre fanns tillhanda upplevdes av vissa som en förlust. Samtliga förskollÀrare som deltog uttryckte att de inte kommer kunna ge stöd i samma utstrÀckning som modersmÄlslÀraren tidigare gjort.

SammanfattningBegreppet slöseri, av engelskans waste, Àr en term som i dagslÀget saknar en klar och entydig definition inom mjukvaruutveckling. Denna rapport har skrivits vid Kungliga Teniska Högskolan i Stockholm och syftar att klargöra termen slöseri och vad den innebÀr men hjÀlp av olika projektledningsverktyg frÄn IT-branchen. Det har framkommit att förtag sÀllan jobbar med en och endast en projektledningsmetod inom mjukvaruutveckling utan det blandas verktyg frÄn olika metoder. Det Àr ofta brist pÄ kunskap om valda verktyg och hur de ska anvÀndas samt vilka olika verktyg som kompletterar varandra eller ej Àr kompatibla med varandra. En ökad medvetenhet kring valda modeller och verktyg skulle leda till ökad effektivitet och minskat slöseri.

I vÄr studie har vi genom vÄrt syfte tagit reda pÄ hur pedagoger har anvÀnt sig av sÄnger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens sprÄkutveckling genom sÄng och samlingar pÄ förskolan. Vilka mÄl hade pedagogerna? För att nÄ syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr man fokuserar pÄ egenskaperna och inte pÄ personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, bÄde enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik anvÀnds i förskolan, som ett verktyg för barnens sprÄkutveckling.

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrÄn ett planerarperspektiv i miljonprogramsomrÄdena FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjÀlp av frÄgestÀllningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog sÄ som den anvÀnts i FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrÄn tre av SKLs elva riktlinjer för en framgÄngsrik dialog. Resultatet utifrÄn SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sÀtra hade Mina kvarter bÀst förutsÀttningar till en meningsfull dialog. InnehÄllet i Äter-kopplingen till ungdomarna var svÄrtolkat.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ och resonerar kring faktaböcker utifrÄn ett sprÄk- och lÀsfrÀmjande perspektiv. Ett antagande Àr att faktaböcker har en given plats i förskolans lÀskultur. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur ser pedagoger pÄ faktaboken som verktyg för sprÄk- och lÀsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sÀtt att arbeta med och höglÀsa faktaböcker? Hur förhÄller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att frÀmja sprÄk- och lÀsutveckling i jÀmförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sÀtt att se pÄ faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lÀrandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhÄller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna Àr att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att frÀmja sprÄk- och lÀsutveckling.

Bo Jemseby har i över 50 Är arbetat i den grafiska branschen. Han har under denna period utvecklat egna metoder och uppfinningar för att pÄ sÄ vis förbÀttra kvalitén pÄ sina tryckta alster. Jemsebymetoden Àr helt analog och gÄr i huvudsak ut pÄ att förskjuta rastret och ljuset i reprokameran, för att pÄ sÄ vis fÄ fram film som sedan kan överföras till plÄt och tryckas. Resultatet blir en bild med vÀrldsunik kvalitet.Majoriteten av tryckerierna idag Àr mer inriktade pÄ att snabbt fÄ en fÀrdig trycksak, tidsvinsten prioriteras ofta mer Àn kvalitén. I takt med den digitala utvecklingen sÄ har de analoga prepress-metoder mer eller mindre försvunnit.

Med denna studie Àr vÄr ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmÄlet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill fÄ syn pÄ tanken bakom omorganisationen och vad det Àr för resurser som krÀvs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie Àr att studera hur det fungerar nÀr ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. HÀr kommer vi ocksÄ studera förskolans traditioner nÀrmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna? Hur pÄverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsÀttningar gynnar en framgÄngsrik implementering och verksamhet med barnen? NÀr vi har analyserat vÄrt material har vi anvÀnt oss av teori om implementering.

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.