?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

I denna uppsats undersöks vilka funktioner som Àr implementerade i organisationers data mining-verktyg. De funktioner som undersöks, Àr identifierade i litteraturstudier om data mining och datalager. I uppsatsen beskrivs vad ett datalager Àr, samt mer ingÄende vad data mining innebÀr. Fallstudien har skett genom kvalitativa djupintervjuer med respondenter frÄn fyra olika organisationer, dÀr respondenterna arbetar som expertanvÀndare av data mining-verktygen. Slutsatsen i denna uppsats Àr att organisationernas data mining-verktygen inte har alla funktioner, som identifierats, implementerade och att funktionerna skiljer sig mycket mellan organisationernas data mining-verktyg..

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det sĂ„ kallade en-till-enprojektet, vilket innebĂ€r att varje lĂ€rare och elev ska fĂ„ tillgĂ„ng till varsin dator. Denna studie bygger pĂ„ teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar pĂ„ en förstĂ€rkning av klyftor bĂ„de mellan hög- och lĂ„gpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.NĂ€r det inte finns nĂ„gon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lĂ€mnas till de enskilda skolorna och lĂ€rarna sjĂ€lva att rĂ€kna ut, tar uppsatsen sin utgĂ„ngspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstĂ€rka klyftorna bĂ„de i och mellan skolor Ă€ven i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlĂ€gga hur projektet fungerar pĂ„ en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkĂ€ter och observationer indikationer fĂ„s fram om vilka faktorer som kan komma att pĂ„verka projektets framgĂ„ng. Undersökningen visar att skolans kontext, lĂ€rarnas tid och egenintresse, samt elevsammansĂ€ttningen Ă€r nĂ„gra av de faktorer som pĂ„verkar projektets framgĂ„ng. Slutsatsen blir sĂ„ledes att beroende pĂ„ den enskilda skolans möjligheter att pĂ„verka och hantera nĂ€mnda faktorer kommer projektet fĂ„ olika utdelning pĂ„ olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstĂ€rka befintliga klyftor bĂ„de i och mellan skolor.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en insikt om en förstĂ€rkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förstĂ„else för att bĂ„de lĂ€rare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bĂ€st anvĂ€nder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Nya filmer som skapas innehÄller mer och mer datorgenererade bilder och mÄnga filmer skapas Àven helt den digitala vÀgen, detta innebÀr att det krÀvs en rad olika dyra licenser för program och verktyg för att kunna skapa bra filmer.Genom ett projekt dÀr en kortfilm skapas helt i 3D med en sÄ lÄg budget som möjligt och som dessutom ska anvÀnda sig av Motion Capture som animerings-teknik sÄ krÀvs det ett bra alternativ till att tillverka ett eget Motion Capture system för att sÄ lite pengar som möjligt ska spenderas. Genom anvÀnding av Playstation kameror och lÄnade material kan ett billigt Motion Capture system tillverkas, samtidigt som kostnaden för kortfilmen hÄlls sÄ lÄg som möjligt. Hur mÄnga timmar som lagts ned pÄ modellering av objekt till filmen kan jÀmföras med ett uppskattat pris för anstÀllning av professionell hjÀlp och dessutom se om detta verkligen Àr ett lönsamt alternativ istÀllet för att skapa sina egna modeller till filmen. .

I dagens samhÀlle anvÀnds en mÀngd metoder och verktyg för att nÄ kunder och eftersom konkurrensen Àr knivskarp Àr det extra viktigt att skapa personliga relationer till sina kunder. Syftet med denna uppsats Àr att studera bitcoin, en virtuell valuta, som ett verktyg för att skapa, underhÄlla och fördjupa dessa relationer. Bitcoin accepteras idag som betalningsmedel av en mÀngd olika företag och det Àr dÀrför intressant att undersöka varför de gör detta. Genom att utföra en enkÀtstudie och intervjuer kan det konstateras att anvÀndningen av bitcoin bland företag har ökat stadigt det senaste halvÄret. Det visar sig ocksÄ att företagen anvÀnder sig av bitcoin som marknadsföringsverktyg pÄ tvÄ olika sÀtt; dels som ett betalningsalternativ inom traditionell butikshandel men ocksÄ som en belöning inom ett lojalitetsprogram.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lÀrares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? frÀmst arbetet med inlÀsta böcker och talsyntes. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ 12 intervjuer med lÀrare och specialpedagoger/speciallÀrare. Studiens frÄgestÀllningar behandlar pedagogernas instÀllning till datorn som verktyg för elevers lÀs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlÀsta böcker samt viktiga förutsÀttningar för ett framgÄngsrikt anvÀndande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter utan till alla elever.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur styrd lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och Är 2. Ett ytterligare syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i förskoleklass och Är 2 ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika Ärskurserna gÀllande anvÀndandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har anvÀnts som metod. Studien Àr gjord pÄ tvÄ skolor. Fyra lÀrare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfÀllen i matematikundervisning har Àgt rum.  I observationerna synliggörs hur lÀrarna i förskoleklass och Är 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lÀrarna ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Flera forskare och debattörer menar att det Àr genom anvÀndning av reflektion, som lÀrare kan bli professionella i meningen sjÀlvstÀndiga kunskapsbildare inom sitt yrkesomrÄde.VÄrt syfte Àr att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan anvÀndas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. UtifrÄn litteraturstudierna kring reflektion och vÄrt syfte stÀller vi följande frÄgestÀllning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling?För att finna svar pÄ vÄra frÄgor till problemomrÄdet anvÀnde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingÄr i studien. Detta verktyg Àr didaktisk analys.Av resultatet frÄn den empiriska studien, som bygger pÄ observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfÀllen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling beror det pÄ det sociala klimatet, gruppens sammansÀttning, individens kunskaper och tillgÄng till verktyg.Detta resultat fÄr ej ges generell betydelse utan fÄr tolkas som ett resultat frÄn just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet?  To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom.

Huvudsyftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur elever i Är 7 anvÀnder IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr följande:Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden?Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna pÄ IKT och lÀrande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms lÀn har en enkÀtundersökning genomförts med elever i Är 7 pÄ de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat pÄ enkÀten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna anvÀnder IKT pÄ engelska i högre grad pÄ fritiden Àn i skolan och pÄ fritiden Àr de vanligaste aktiviteterna med IKT pÄ engelska kommunikativa aktiviteter sÄ som chatt och sms.

Abstrakt I den hÀr uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjÀlp av spelmiljön. Syftet Àr att fÄ förstÄelse för vad miljöberÀttande behÀrskar som en sjÀlvstÀndig form av berÀttande och vad författarna kan göra för att uppnÄ detta mÄl. För att undersöka problemomrÄdet genomfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Produktionen testades av utomstÄende studenter i medieteknik och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring vad som uppnÄtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö.