I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kÀrnkompetens: försÀljning. Företaget som har en global strategi förutsÀtter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag anvÀnda sig av olika verktyg.

Syftet med denna undersökning var att se hur lÀrplattan anvÀndes i förskolan. Hur tÀnker pedagoger kring anvÀndandet och fungerar det pÄ liknande sÀtt mellan olika förskolor i samma företag? LÀrplattan benÀmns som ett pedagogiskt verktyg men Àr det ett pedagogiskt verktyg med en planerad anvÀndning utifrÄn de didaktiska frÄgorna och med ett mÄl och ett syfte eller Àr det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna anvÀnder sporadiskt i verksamheten? För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. FörutsÀttningarna Àr pÄ sÄ sÀtt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? PÄverkar det pedagogernas tankar och vÀrderingar nÀr det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar pÄ starka vÀrderingar kring barns anvÀndning av lÀrplattan och en bristande planering utifrÄn de didaktiska frÄgorna.

Studien utvÀrderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte Àven pÄverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbÀttra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvÀrderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvÀrderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvÀrdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.

 Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har pÄ senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen anvÀnds som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men Àven stÀrka sitt personliga varumÀrke. Carl Bildt Àr som första svenska utrikesminister pÄ Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur han anvÀnder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga anvÀndare.

Hybrid working solutions have become increasingly common following the outbreak of the Covid-19 pandemic. This new way of working introduces organisational challenges regarding how the culture within an organisation is created and maintained in an environment that combines both a physical and digital presence. This study aims to explore how hybrid work affects an organisation?s ability to develop and maintain its culture, as well as the digital tools and strategies used in the process. This will be studied through an employer?s perspective.

Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ framtagningen av ett handhÄllet verktyg för hantering av papphylsor vid Stora Ensos pappersbruk i Grycksbo. Framtagningen av verktyget följer erhÄllen kunskap inom konstruktionsmetodik och syftar till att förÀndra dagens arbetssÀtt och dÀrmed minimera risken för arbetsskador vid den manuella hanteringen av hylsorna. Studier av alternativa lösningar, som skulle kunna skapa gynnsammare förutsÀttningar för att uppnÄ mÄlet, har ocksÄ genomförts. Resultatet, med rekommendationer och underlag för fortsatt arbete, som överlÀmnas till företaget innehÄller följande:- CAD-ritningar i form av en 3D-modell över framtaget verktyg.- Förslag pÄ modifiering av hylshÀck för en effektivare hantering.- Förslag pÄ grundlÀggande förÀndringar som idag enbart tillÀmpas i viss utstrÀckning..

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

För att kunna underhÄlla en stor website mÄste mÄnga saker tas i Ätanke. SÀrskilt om man arbetar i en blandad miljö, som sker vid Högskolan i Skövde. Eftersom högskolan anvÀnder bÄde PC-, Macintosh- och UNIX-datorer för att designa och uppdatera sina hemsidor, mÄste ett verktyg hittas som integrerar dessa tre plattformar pÄ ett bra sÀtt.Denna rapport behandlar de problem som kan uppstÄ dÄ en website skall underhÄllas, med tyngdpunkten pÄ vad som gÀller vid Högskolan i Skövde. Olika verktyg som innehar den önskade funktionaliteten undersöks innan ett av dem slutligen vÀljs. Det valda verktyget Àr Microsoft FrontPage 98, för dess möjligheter att integreras med olika UNIX-webservrar och för dess möjligheter att anvÀndas pÄ bÄde PC och pÄ Macintosh..

Examensarbetet handlar om OCR (Optical Character Recognition). OCR-tekniken gÄr ut pÄ att konvertera inskannade bilder frÄn maskinskriven eller handskriven text (siffror, bokstÀver och symboler) till datorformat. Syftet med detta examensarbete Àr att utforska OCRs framtid och vilka anvÀndningsomrÄden som finns idag för tekniken. Det intressanta Àr att se hur OCR klarar sig nÀr mer och mer material Àr digitala. Genomförandet till detta examensarbete har gjorts med information frÄn böcker, Internet, mejl och genom att tittat nÀrmare pÄ ett företag inom den grafiska branschen som anvÀnder sig av OCR, nÀmligen Aftonbladet. Jag har Àven testat ett OCR-program, ABBYYs FineReader 8 och gjort tester med nÄgra testteman, exempelvis matematiktest och olika tester pÄ artiklar frÄn nÄgra tidningar. Mina slutsatser Àr att OCR har en framtid men tekniken har en del förbÀttringsmöjligheter, exempelvis tolkning av handskrivna texter. OCR kan finnas kvar Àven nÀr mer och mer material blir digitala om det integreras i befintliga tekniker, som i ett spam-filter för att tolka texten i bilden.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Examensarbetet handlar om tillÀmpning av PQM-metoden i ett verkligt projekt. PQM betyder ?Project Quality Management? och Àr ett sÀtt att kvalitetssÀkra en projektprocess. Syftet med projektet Àr att praktiskt tillÀmpa PQM-metoden vid projektering av en tvÀttanlÀggning, för laddfordon i Kirunavaaragruvan. MÄlet Àr att ta fram ett förfrÄgningsunderlag med hjÀlp av PQM.