År 1978 bröt en vild strejk ut på Bil och Traktor i Boden, detta till följd av företagsledningens krav på införande av prestationslöner som villkor för löneökning utöver det centrala avtalet. Konflikten kom att bli utdragen och de strejkande ställdes inför arbetsdomstolen två gånger och ålades de högsta bötesbelopp strejkande någonsin ålagts i Sverige. Strejken resulterade till sist i avsked för de som strejkat. några av de avskedade kom dock att återanställas efter en tid. Konflikten väckte stor uppmärksamhet i pressen.

Studiens syfte är att utreda om och i så fall hur etniskt mångfald påverkar innovationsförloppet på en dagstidning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utifrån vilka vi utförde nio semistrukturerade intervjuer. Som verktyg för vårt syfte användes Sydsvenskan som fallföretag, i strävan efter att kunna generalisera resultatet på branschen.Vi har använt oss av innovationsteorier för att förklara synen på innovationsförloppet, samt mångfaldsteorier för att teoretiskt kartlägga hur mångfald påverkar olika konstellationer av människor. Det empiriska materialet består av intervjuer med anställda på olika befattningar inom fallföretaget samt externa fackmän inom ämnet innovation och mångfald. Resultaten visar på vikten av etnisk mångfald på en dagstidning, där den interna mångfalden tillhandahåller den externa mångfalden med en verklighetsbaserad och innovativ tidning.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering.

I den här C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framställs i olika länders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjärnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvärdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar från sju olika länder och gjort en djupintervju med Johanna Frändén, journalist på Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader på hur en person eller händelse gestaltas i olika länder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett landslag eller en klubb eller använder sig av nationella stereotyper kring motståndare och sig själva..

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

In this Masters thesis the image of the public library in the local press and in the eyes of the public is examined. The questions posed to examine this are: - What activities of the public library are described in the local press? - What activities does the public associate with the public library? - What functions and roles of the public library can be found in the articles and interviews and how are they expressed? - What opinions of the public library and hereto related activities can be found in the articles and interviews? This study is based on an analysis of 127 articles, published in Borås Tidning during a period of six months, and of interviews with 35 people from Sjuhäradsbygden. To analyse the articles and the interviews Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen´s model of roles for the library has been used. The model includes four roles for the library: the library as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse.