Sök:

Sökresultat:

5688 Uppsatser om Lärarnas intresse - Sida 28 av 380

Före detta grundskoleelevers upplevele av motivationsfaktorer : En fallstudie pÄ Newton Yrkeshögskola

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör anvÀndas för att motivera elever inom Àmnet idrott och hÀlsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspÄverkan lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa upplevs ha haft pÄ populationen.FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att besvara syftet Àr följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att lÀraren i idrott och hÀlsa skulle anvÀnt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken pÄverkan upplever de före detta eleverna att lÀraren i idrott och hÀlsa har haft pÄ deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkÀter besvarats frÄn studerande pÄ Newton yrkeshögskola (NY).

"Idrott för alla" : En studie om elever utanför föreningsidrotten och hur de upplever Àmnet idrott & hÀlsa

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte Ă€r aktiva i nĂ„gon föreningsidrott samt hur idrott och hĂ€lsa kan fĂ„ fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ser ut.Studien utgĂ„r frĂ„n strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte Ă€r aktiva i en idrottsförening har lĂ„g motivation till idrott och hĂ€lsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte Ă€r delaktiga i nĂ„gon idrottsförening Ă€r frĂ€mst att de inte har nĂ„got intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening.

Ger NTA eleverna en större begreppsuppfattning? : En kvantitativ studie om begreppsuppfattning, intresse och sjÀlvskattning

Det finns mÄnga undersökningar som beskriver hur lÀrare och undervisningen pÄverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). DÀremot finns det inte lika mÄnga undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning pÄverkas av NTA. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att genom en kvantitativ enkÀtundersökning, fÄ en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjÀlp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsÀttningar för eleverna i Ärskurs 7. Fokus ligger pÄ att jÀmföra elevers förutsÀttningar inom begreppsuppfattning, instÀllning och sjÀlvskattning av betyg i jÀmförelse med hur mycket de anvÀnt sig av arbetssÀttet NTA.Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjÀlp av NTA, men den gör det inte inom alla omrÄden. Biologin Àr det omrÄde dÀr de som inte arbetat med NTA lyckas bÀttre.

Det finns inget barnets bÀsta utan ett barnperspektiv : - Studie om familjerÀttssekreterares tolkning av barnets bÀsta och barnpersektivet i umgÀngestödsÀrenden

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerÀtten tolkar begreppen barnets bÀsta och barnperspektiv i sina utredningar om vÄrdnad, boende och umgÀnge, och i sitt arbete med umgÀngesstöd. FamiljerÀtten skall utreda vad som Àr det bÀsta för barnet, och dÄ inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgÀnge och umgÀngesstöd Àr att barn har rÀtt till kontakt med bÄda sina förÀldrar. Dock Àr det inte alltid för barnets bÀsta att ha kontakt med den andra förÀldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagÀndringen i FörÀldrabalken 6 kap (prop.

MÄngfotingar i stÀppartade torrÀngar, VÀstergötland

I dagens samhÀlle har ungdomar allvarliga hÀlso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket Àr en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever fÄr sin primÀra kunskap inom sex och samlevnad frÄn skolan, men de uppger att de inte har nÄgon anvÀndning för dessa kunskaper. Syftet Àr att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att fÄ en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom omrÄdet.Undersökningen genomfördes med tvÄ olika enkÀter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och den andra enkÀten bestod enbart av slutna frÄgor. Killarna i undersökningen ville inte lÀsa om "sexuella lÀggningar" eller ansÄg att det borde tas upp i skolans undervisning.

Distriktssköterskors upplevelse av hÀlsofrÀmjande arbete

HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.

Lust att lÀra matematik

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Stöd och trygghet - En studie av specialpedagogik och klassrumsklimat

Syftet med studien Àr att redovisa hur elever och lÀrare förhÄller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev fÄr i skolan. Av intresse var ocksÄ att redogöra för hur klassrumsklimatet pÄverkas av detta stöd..

Det ideella arbetets betydelse i ett individualiserat samhÀlle : en intervjustudie med studenter

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, dÀremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förÀndrats i takt med att samhÀllet har förÀndrats. I Sverige finns det mÄnga olika ideella hjÀlporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser ocksÄ hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhÀllet och vilka samhÀllsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sÀtter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna fÄr möjlighet att beskriva vilka förutsÀttningar det finns i samhÀllet för att utföra det ideella arbetet.

 Ledaregenskaper hos lÀrare :  med utgÄngspunkt frÄn elev och lÀrarperspektiv

Bakgrunden till denna studie, Àr ett intresse som vÀcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. DÀr ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lÀrare bör vara. Studiens syfte var att undersöka nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ vilka egenskaper/kvalitéer en lÀrare bör ha som ledare. De data vi har anvÀnt oss av gÀllande detta specifika omrÄde Àr frÄn skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och frÄn vÄra respondenter via intervjuer. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÄ vi lagt fokus pÄ att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lÀrare NÄgot som framkom i undersökningen Àr att lÀraren bör vara positiv för att smitta av sig pÄ elevgruppen, för att ge förtroende bör lÀraren vara rÀttvis, konsekvent och lyhörd.

Motorik : FörskollÀrarnas roll i den planerade aktiviteten

Syftet med arbetet Àr att skapa en större förstÄelse för hur förskollÀrarna, i förskolan, vÀljer aktiviteter som fokuserar pÄ barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad anvÀnder förskollÀrarna för innehÄll och metod nÀr de planerar en aktivitet med motoriskt innehÄll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollÀrarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tÀnker förskollÀraren kring mÄlet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar inom förskoleverksamheten. IntervjufrÄgorna bestÄr av kvalitativa frÄgor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollÀrarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet.

Förskolans naturvetenskap: En fallstudie av förskollÀrares beskrivningar och faktiska praktik

Syftet med vÄr fallstudie var att studera hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med naturvetenskap i förskolan och Àven studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollÀrare i LuleÄ kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollÀrarnas beskrivningar av sitt arbetssÀtt oftast stÀmmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssÀtt utgÄr ifrÄn lÀroplanen dÀr barn har möjlighet att pÄ ett lekfullt och utforskande sÀtt möta naturvetenskap i förskolan. VÄrt resultat visar att naturvetenskap i förskolan handlar mest om djur och natur men i nÄgra enstaka fall arbetar de Àven med kemi och fysik.

KyrkogÄrdsturism : dagslÀge och framtid med fokus pÄ vÄra kyrkogÄrdars rika kulturarv

De spÀnnande och vackra kulturmiljöer som vÄra kyrkogÄrdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogÄrdsturism kartlÀggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. DÄ Àmnet Àr outforskat, och lite kÀllmaterial finns att tillgÄ, bygger arbetet pÄ subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus pÄ kulturarv och generell marknadsföring i tjÀnste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krÀvs ett lÄngsiktigt mÄl och ett genuint intresse inom förvaltningen och frÄn politiskt hÄll. Studien visar att efterfrÄgan inte nödvÀndigtvis finns naturligt, dÀremot existerar ett stort publikunderlag vilket nÄs genom lÀttillgÀngliga och intressanta aktiviteter.

Kan aktieutvecklingen förklaras med hjÀlp av förvÀntad BNP-tillvÀxt? - En modifierad teknologispridningsmodell

TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).

Elevers instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena : en enkÀtstudie med elever i Ärskurs 9

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->