Sök:

Sökresultat:

5688 Uppsatser om Lärarnas intresse - Sida 24 av 380

Jag fick ju ingen hjÀlp

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

SexÄrsböcker : Ett sprÄkutvecklande projekt i Markaryds kommun

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

Nya Turismföretag - en kvalitativ studie kring faktorer för ökat turismföretagande med utgÄngspunkt inom Destination LÀckö Kinnekulle

Studien syftar till att identifiera faktorer vilka kan frÀmja ett ökat turismföretagande.Det Àr en kvalitativ studie som frÀmst baseras pÄ 21 intervjuer som genomförts inomdet omrÄde som den empiriska delen av studien omfattar, Destination LÀckö Kinnekulle,vilket innefattar Götene och Lidköping med omnejd.Studien visar att de flesta insatser som genomförts har viss positiv inverkan förturismnÀringen, men pÄ olika sÀtt. TurismnÀringen Àr omfattande och pÄverkas av mÄngaaspekter i samhÀllet. De som frÀmst startat turismföretag Àr inom studien kvinnor som drivsav ett brinnande intresse och som ser företagandet mer som en livsstil. Turismföretagarnabesitter sjÀlva kunskap, kreativitet och förmÄga att driva verksamheten. De efterfrÄgar stödoch konkreta nÀtverk frÀmst rörande marknadsföring, finansiering och alla de regelverk somomgÀrdar turismföretagare.

IntresseavvÀgningen i personuppgiftslagen - Det kommersiella intresset

Personuppgiftslagen (1998:204) Àr en lag som syftar till att skyddavÄra personuppgifter. Huvudregeln i personuppgiftslagen Àr attsamtycke krÀvs frÄn den som personuppgifterna tillhör för att de ska fÄbehandlas. Till denna huvudregel finns det dock ett viktigt undantagsom stipulerar att om behandlingen Àr nödvÀndig fÄr den utföras utansamtycke, om exempelvis ÀndamÄlet uppfyller ett berÀttigat intressehos den som Àmnar behandla uppgiften som vÀger tyngre Àn denenskildas intresse av skydd för den personliga integriteten. NÀr ettsÄdant berÀttigat intresse stÀlls mot den personliga integriteten blir enintresseavvÀgning nödvÀndig för att avgöra om behandlingen skallvara tillÄten eller ej. Det berÀttigade intresset som upptar dennauppsats Àr det kommersiella intresset, som exempelvis omfattar ettföretags intresse av att behandla personuppgifter för att via direktmarknadsföring marknadsföra sina produkter.

MÄlande sprÄk -bildskapande som lÀnk i möten

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka och analysera samtalsÀmnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollÀrare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. DÄ den forskning vi lÀst mest handlar om den fÀrdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss pÄ samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv dÄ vi inte sett detta tidigare. För att analysera anvÀnder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet Àven av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi anvÀnder oss av kvalitativ metod i vÄr observation dÄ vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som mÀnniskor i ett specifikt sammanhang Àr aktörer i.

Vi ska bli vÀrldsbÀst i matte!: Hur lÀrare skapar mening och förstÄelse för matematik i de tidiga Ären i skolan

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.

Arbetsmotivation ur ett inre perspektiv : Dimensioner i arbetet som predicerar inre motivation

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Kv. CirkusÀngen : Studie av installationsprojekteringen med fokus pÄ byggnadens Energisignatur

För att uppnÄ Boverkets och Miljöbyggnads energi- och miljökrav finns ett intresse av att förstÄ fastigheters energianvÀndning. Fastighetsföretaget HumlegÄrden har uppfört ett nytt huvudkontor för bankföretaget Swedbank: kv. CirkusÀngen i Sundbyberg, Stockholm och HumlegÄrden har ett intresse av lÄngsiktig driftförvaltning och optimering av fastighetens energisystem.Detta examensarbete undersöker den manuella (statiska) och dynamiska energiberÀkningen av kv. CirkusÀngen med fokus pÄ den dynamiska modellen i energi- och inomhusklimatsimuleringsprogrammet IDA ICE. Syftet med examensarbetet Àr att definiera kv.

Det interkulturella perspektivet i lÀroböcker : En studie om hur det interkulturella perspektivet framstÀlls i svenska lÀroböcker för Ärskurs 5

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

Elevers syn pÄ lÀrare

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lÀrare och hur lÀraren kan pÄverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för Äsikter om lÀrares egenskaper och om det spelar nÄgon roll för en elev vilka lÀrare den har. För att ta reda pÄ elevers Äsikter har vi anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i Ärskurs 6. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser Àr att eleverna tycker att en bra lÀrare Àr en lÀrare som har ett intresse för sitt Àmne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

?De vill kunna, men inte lÀra sig det? : Metoder och motivation i engelskundervisning

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i Är 4, 5 och 6. Vi Àr intresserade av att se hur olika lÀrare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de anvÀnder sig av samt hur förutsÀttningarna i elevgruppen inverkar pÄ valet av metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur valet av undervisningsmetod pÄverkar elevernas intresse och motivation i Àmnet. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Vilka metoder anvÀnder engelsklÀrare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken?? Hur tar engelsklÀrarna hÀnsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov nÀr det gÀller val av undervisningsmetod?? Vilken pÄverkan har valet av undervisningsmetod pÄ eleverna vad gÀller deras intresse och motivation i engelskÀmnet? Skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om elevernas instÀllning frÄn elevernas egna?För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklÀrare i Är 4-6 i en och samma kommun i Sverige.

Är NO ute? : En undersökning bland elever i grundskolans Ă„r sju om Utomhuspedagogik kan vara en bro mellan NO Ă€mnet och elevens NO-intresse?

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.

Är NO ute? : En undersökning bland elever i grundskolans Ă„r sju om Utomhuspedagogik kan vara en bro mellan NO Ă€mnet och elevens NO-intresse?

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.

Teaser trailer: konsten att vÀcka intresse hos en publik

Redan tidigt dÄ jag besökte North Kingdom kom det upp förslag pÄ studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt dÄ de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi pÄ oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. DÄ vi hade fria hÀnder (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.

Teknik i förskolans uterum - förutsÀttningar och innehÄll

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->