Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter..

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter..

Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters möte med och erfarenheter av att behandla patienter i vuxen ålder med diagnosen fetma. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta sjukgymnaster i Norrbottens län. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier. Sjukgymnasternas erfarenheter av möten med patienter som har fetma, sjukgymnasters erfarenheter av samverkan med andra yrkesgrupper och sjukgymnasters erfarenheter av behandling av patienter med fetma. Resultatet visade att det var sällan som sjukgymnasterna fick en remiss med diagnosen fetma men att de trots det hade erfarenhet av att möta patienter med fetma i samband med att patienterna sökte sjukgymnast för besvär i rörelse och stödjeorganen.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollärare har gällande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut.Vårt arbete bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska få samma möjlighet att ge sin egen åsikt. Vi har ställt samma frågor till alla åtta respondenter. För att få ta del av deras olika erfarenheter kring vårt ämne så har följdfrågorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjälp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmärksammat en brist på kunskap, resurser och hjälpmedel när det kommer till att hantera barn i krissituationer på dessa åtta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock även bidragit till en hel del lärorika fall och insynsvinklar på hur det kan se ut i deras verksamheter när dem arbetar med de olika situationerna.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Vårt problemområde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. Våra huvudfrågor är: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fått genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollärarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollärarna på att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vår framtida roll som förskollärare är det av stor vikt att vi känner till barns erfarenheter, även de från TV och film. Vi måste känna till vad det är barnen ser på för att kunna hjälpa dem att ifrågasätta och reflektera kring vad de har sett.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Syftet med studien är att öka förståelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan så som syfte, känslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstå. Genom att intervjua förskollärare har vi författare fått ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. Därför har vi författare ställt oss frågan vad utvecklingssamtal innebär utifrån förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Hur tänker förskollärare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och låtit det ligga till grund för vår studie.

AbstractVårt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring läsning av skönlitterära texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterär läsning. Vi tar vår utgångspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lärande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring läsning som transaktion. Tidigare forskning har visat på vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förståelse vid skönlitterär läsning. Vår studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod där vi utgått från barnets möte med skönlitterära texter.