Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan anvÀnda digitala redskap för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som Àr framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras pÄ fyra olika aktiviteter. Dessa Àr sammanfattning, ifrÄgasÀttande, klargörande och förutsÀgelse. Genom att anvÀnda sig av aktiviteterna sÄ fÄr deltagarna visa att de har förstÄtt innehÄllet samt att de kan kritiskt granska och utvÀrdera. Metoden anvÀnds i gruppbaserat lÀrande, Àven kallat communities.Syftet med den hÀr studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna frÀmja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhÀlle.

LedningssystemomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgÀngliga och stÄende krigsförband. Inriktningen innebÀr en utmaning inom ledningssystemomrÄdet dÄ den medför ett tydligare krav Àn tidigare pÄ att ledningsmateriel, teknik och personal Àr stÀndigt uppfyllda i samtliga krigsförband.ModulÀra enheter och förband som pÄ ett flexibelt sÀtt skall kunna sÀttas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfÀlle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte Àr att stödja chefers utövande av ledning, det vill sÀga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning pÄverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemomrÄdet, vid en insats med tillfÀlligt sammansatta förband pÄ operativ och högre taktisk nivÄ.Syftet med studien Àr att analysera vilka faktorer som Àr centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation hÀrrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansÀttning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn pĂ„ lĂ€xans betydelse i gym-nasieskolan med fokus pĂ„ lĂ€xans hantering och dess vĂ€rde. Studien har gjorts utifrĂ„n en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien Ă€r intervjuer med Ă„tta elever som gĂ„r pĂ„ gymnasienivĂ„. Analysen i studien har gjorts utifrĂ„n Denscombes principer. Bland annat anvĂ€nds i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om lĂ€xans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av lĂ€xan.

Uppsatsen behandlar mötet mellan styrsystemet revenue management, ett verktyg som syftar till att optimera ett företags intÀkter, och de anstÀllda som arbetar med det. Systemet handlar om att sÀlja rÀtt produkt till rÀtt kund vid det rÀtta tillfÀllet till det rÀtta priset. Detta verktyg anvÀnds idag av de flesta hotellkedjor och har numera blivit mer eller mindre standardiserat. IstÀllet för att enbart beskriva systemets ekonomiska fördelar har vi valt att rikta in uppsatsen pÄ hur de anstÀllda som arbetar med verktyget pÄverkas. Genom vÄr analys har vi funnit ett antal begrÀnsningar i mötet mellan revenue managementsystemet och de anstÀllda.

Bakgrund - Med internets framvÀxt har nya kommunikationsvÀgar öppnats och möjliggjort samskapande mellan anvÀndare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia Àr ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten Àr idag den sjÀtte största pÄ internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och vÀrderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa vÀrderingar möjliggör att anvÀndarna kan skapa artiklar och dÀrigenom vÀrdet pÄ Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjÀnsteerbjudanden och att vÀrdet sedan skapas tillsammans med anvÀndaren.Studien kartlÀgger hur Wikipedias vÀrderingar styr anvÀndarna till att skapa artiklar pÄ sajten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestÀmmelser, att fÄ sin asylansökan prövad hÀr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida Sverige, nÀr vi följer Dublinförordningens bestÀmmelser i hanteringen av asylÀrenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de Ätaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser möjligheterna, baserat pÄ uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 Är, som omfattas av Dublinförordningen, att fÄ stanna i Sverige? Vilka faktorer pÄverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av Àmnet i media nÄgon betydelse för möjligheten att pÄverka asyllagstiftningen? Följer vi vÄra Ätaganden gentemot Barnkonventionen om vi ÄtersÀnder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras pÄ fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylÀrenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för Àmnet aktuella, tidningsartiklar, samt för Àmnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrÄn ett rÀttsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns mycket begrÀnsat utrymme att göra undantag frÄn Dublinförordningens bestÀmmelser och följaktligen smÄ möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestÀmmelser att fÄ sin asylansökan prövad i Sverige.

Smurfit Kappa Kraftliner i PiteÄ tillverkar kraftliner med sina tvÄ pappersmaskiner. I dagslÀget transporteras tamborer, rullar med kraftliner, mellan pappersmaskinerna till rullmaskinerna med traverser. TraversanvÀndningen i produktion ger slitage med hög underhÄllskostnad som följd, vilket de vill minska. Detta examensarbete utförs för att erhÄlla en marknadsundersökning pÄ alternativa transportsystem. I undersökningen jÀmförs kostnaderna för alternativens system mot kostnaderna för det befintliga systemet.

Ett nytt produktionskoncept pÄ Saab Automobile AB ? Lean Automation ? Àr under implementering och utveckling. Inriktningen Àr att utveckla automationslösningar som stödjer principer och arbetsÀtt inom Lean Produktion. En gemensam nÀmnare Àr automation som byggs upp av enkel, standardiserad och modulariserad utrustning och som kan omkonfigureras av egen personal.TvÄ pilotinstallationer har gjorts under 2010: Transport med enkel AGV (Lean AGV) samt Lean Automation Robot Cell (LARC). Dessa komponenter ingÄr i denna studie som inriktar sig pÄ förÀndringar i det totala produktionssystemet med sikte pÄ en konstant hög produktivitetsnivÄ Àven vid frekventa förÀndringar i volym och produktinnehÄll.Studien pekar pÄ vikten av att samla produktionspersonalen för att underlÀtta balansering, men Àven för att skapa en visuell process dÀr fel snabbt kan upptÀckas och ÄtgÀrdas.

Syftet med denna uppsats har varit att fĂ„ svar pĂ„ hur pensionĂ€rerna som spenderar sinadagar pĂ„ dagverksamheter upplever besöken frĂ„n Svenska kyrkan och varför de vĂ€ljeratt delta. Vidare ligger syftet pĂ„ att ta reda pĂ„ vad som driver vissa anstĂ€llda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom Ă€ldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest pĂ„ de intervjuer jag genomfört byggda pĂ„ kvalitativaforskningsmetoder med pensionĂ€rer som deltog vid en andakt pĂ„ en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar pĂ„ dagverksamheten dĂ€randakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en prĂ€st har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom Ă€ldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanstĂ€llts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad pĂ„ etiska teorier för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning Ă€r att de flesta avpensionĂ€rerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sĂ€tt att fĂ„ utloppför sin tro, utan ser dem som underhĂ„llning. Anledningen till att de deltar i besöken Ă€rför de flesta av pensionĂ€rerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anstĂ€llda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur ett urval slöjdlÀrare tar sig an hÄllbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frÄgestÀllningar jag utgÄr ifrÄn behandlar lÀrarnas förhÄllningsÀtt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsÀttningar utifrÄn materialen. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr intervjuer med tre textilslöjdslÀrare respektive tre trÀ- och metallslöjslÀrare ingÄtt. Jag har Àven utfört observationer pÄ en skola inom de bÄda slöjdarterna, för att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn teoretiska utgÄngspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bÀrande principer för hÄllbar utveckling.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsÀttningar att lyckas, mÄste budskapet:1. först och frÀmst bli mottaget, d v s uppfattas av en tÀnkt mottagare.2. dÀrefter tolkas korrekt, d v s avsÀndarens och mottagarens förstÄelse mÄste stÀmma överens.3. sist, men inte minst, vÀcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa sjÀlvförtroende, d v s tro att kunna omsÀtta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrÄn ett lÀrandeperspektiv vilket bygger pÄ fenomenografiska principer om att förmedla lÀrande samt erfarande av lÀrande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras Àr:1. IfrÄga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. IfrÄga om förstÄelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. IfrÄga om att vÀcka engagemang och sjÀlvförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna anvÀndas för att förmedla lÀrande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lÀrandeperspektivet. En slutsats som dras Àr, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, Àr att mottagaren som en mÀnniska med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istÀllet lÀggs pÄ att utforma kommunikationen sÄ den stÀmmer överens med hurdan mÀnniskan (mottagaren) Àr, Àr det tÀnkbart att chansen ökar att fÄ fler Ähörare vilka förstÄr och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av mÀnniskan, bör anvÀndning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlÀtta ett budskaps passage genom de barriÀrer som hindrar mottagande, förstÄelse och formulering av aktivitet..

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.