BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som Àr relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrÄn grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien Àr att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass Àndras beroende pÄ om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen bestÄr Àven av en kvantitativ del, detta dÄ en del av resultatet kommer redovisas i tvÄ stapeldiagram. Intervjuerna Àr valda att anvÀndas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhÄller sig VetenskapsrÄdets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjÀlp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Under 1900-talet intrÀffade det sÄvÀl nationellt som internationellt en rad hÀndelser som har kommit att pÄverka vad som idag Àr att betrakta som sÀkerhet. VÄrt samhÀllsklimat har gÄtt frÄn att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstÄ olyckor och katastrofer. Denna studie Àr en genomgÄng av hur det svenska krishanteringssystemet Àr uppbyggt med fokusering pÄ polismyndigheternas roll. Syftet Àr att ÄskÄdliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) stÀllt pÄ polismyndigheternas förmÄga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE?karaktÀr det vill sÀga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleÀra eller explosiva hÀndelser samt att granska hur pass lÄngt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

rePULSE Àr en ny trÀningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan Àven nedstÀmdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE stÄr Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av sjÀlva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin dÀr man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och pÄverkar personen i frÄga. UtgÄngspunkten för metoden Àr ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad frÄn ART som Àr en form av gruppterapi Àr rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Principen överraskning Àr en av de Àldsta principer som finns att anvÀnda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan anvÀnda för att lyckas i striden. Men vad innebÀr överraskning egentligen och hur har den anvÀnts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. SÄg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrÄn litteraturen pÄvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrÄn vald litteratur för att ÄskÄdliggöra innebörden.

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjÀnst som infördes som enskild pÄföljd vid brott den 1 januari 2007. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att studera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjÀnst, alltsÄ vilka tankar kring behandling och straff som har pÄverkat pÄföljden samt hur dessa tankar har haft verkan pÄ den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i nÀr de genomför sin ungdomstjÀnst. PÄ ungdomstjÀnstplatserna finns det handledare till ungdomarna. VÄr huvudfrÄgestÀllning har varit om handledarnas handledning och syn pÄ sitt uppdrag överensstÀmmer med lagstiftarens intentioner. Vi har undersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt nÀr det gÀller att vara handledare till ungdomar pÄ ungdomstjÀnst, samt vad de hoppas att ungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjÀnst.

Denna rapport har för avsikt att utreda tekniska lösningar och programmeringssprÄk som kan varalÀmpliga att anvÀnda vid utveckling av ett administrationsverktyg som ska anvÀndas över internet. Dehuvudsakliga kraven för verktyget Àr sÀkerhet och tillförlitlighet.Huvudsakligt fokus ligger pÄ tvÄ programmeringssprÄk, Java och Erlang. Deras virtuella maskiner,syntax, standardbibliotek samt feltolerans Är nÄgra av aspekter som presenteras. DÀrutöver har olikalösningar för kryptering, minneshantering, nÀtverkstopologier samt olika sÀtt att kommunicera i parallella system granskats. Baserat pÄ denna studie har tvÄ system implementerats, ett system i Java och ett iErlang.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla mĂ€nniskor och upplevelsen av Ă„lderdomen Ă€r individuell. Sexualitet hos Ă€ldre Ă€r ett omrĂ„de som det inte talas mycket om, ofta pĂ„ grund av negativa attityder. SĂ€rskilt pĂ„ vĂ„rdboenden Ă€r de Ă€ldre beroende av omgivningens attityder och förstĂ„else för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvĂ„rdnad betonar vĂ„rdandet av hela mĂ€nniskan och vikten av att hjĂ€lpa patienten att förmedla sina kĂ€nslor. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att grundlĂ€ggande behov som sexualitet inte Ă„sidosĂ€tts och att vĂ„rdpersonalens attityder i frĂ„gan utforskas.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som pĂ„verkar dessa pĂ„ vĂ„rdboenden för Ă€ldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angĂ„ende de Ă€ldres sexualitet varierade frĂ„n tillĂ„tande till att vara begrĂ€nsande.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebÀr hÄrd konkurrens. Det Àr av stor vikt att erbjuda nÄgot unikt och kunna skilja sig frÄn mÀngden, men Àven att synas. Marknadsföring i klassisk bemÀrkelse, TV-, radio-, tidnings- och Internetreklam, Àr huvudsakligen de sÀtt företag anvÀnder för att göra sig och sina produkter tillkÀnna. Att skilja sig frÄn mÀngden Àr nÄgot företaget Monki baserar hela sin affÀrsidé pÄ, och det gÀller Àven sÀttet de marknadsför sig. DÄ de inte anvÀnder nÄgon form av ?klassisk? marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept.

Detta arbete syftar till att undersöka vilket konventionellt ballistiskt skydd som krÀvs för att undvika penetration frÄn finkalibriga projektiler, RSV-stridsdelar samt penetrerande stridsvagnsmina. Arbetet tar sitt ursprung i en handbok utgiven av FMV dÀr stridsdelar som kan förekomma i Afghanistan behandlas. Handboken anger data och prestanda för dessa stridsdelar och det Àr dÀrifrÄn arbetet tar uppgifter om genomslagsförmÄga för stridsdelen. Skyddsprinciper och verkansprinciper för stridsdelar hÀmtas i huvudsak frÄn rapporter utgivna av FOI samt frÄn litteratur utgiven av FHS. Arbetets beskrivande delar inleds med en redogörelse för homogena ballistiska skyddsmaterial av metall samt keramer.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera huruvida det nuvarande nÀra sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsÀtta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rÀtt. Vidare kommer olika skatte- och civilrÀttsliga förslag att analyseras utifrÄn ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn redan befintlig litteratur i Àmnet och vÄr övergripande ansats Àr dÀrmed deduktiv. DÄ vÄra problemformuleringar, och pÄ dem förvÀntade svar, Àr vÀldigt komplexa, sÄ har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. VÄr teoretiska referensram bestÄr av principer, lagar, normer och modeller som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Jag har arbetat med att producera ett informationsmaterial för nya hyresgÀster hos hyresvÀrden Ydewalls i Katrineholm. Jag har anvÀnt mina kunskaper inom informationsdesign, textdesign och grafisk form för att utforma materialet.    Syftet med informationsmaterialet Àr att ge de nya hyresgÀsterna den information som de kan tÀnkas behöva under tiden de bor i lÀgenheten. Ydewalls vill genom att förbÀttra sitt material minska antalet onödiga förfrÄgningar frÄn hyresgÀsterna.   Jag har arbetat efter min huvudfrÄga: hur skapas ett informationsmaterial utifrÄn de principer som finns inom informationsdesign? För att fÄ svar pÄ min frÄga anvÀnde jag mig av metoder som litteraturstudier, komparation, deskription, enkÀtundersökning samt utprovningar.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag, hur vÀl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lÀmpar sig som utgÄngspunkt för ett sÄdant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrÀttsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. FörÀndringar i tekniska förutsÀttningar har resulterat i större risk för upphovsrÀttsliga intrÄng och ett behov av en mer flexibel upphovsrÀtt. Samtidigt har lagstiftarens ÄtgÀrder resulterat i en svÄröverskÄdlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrÀtt och att principen Àr lÀmplig sÄsom utgÄngspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag bistÄ med den flexibilitet som behövs, men Àven om mÄnga upphovsrÀttsliga principer som utformats i svensk praxis kan lÀmnas orörda behöver bÄde principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrÀtt.