Sökresultat:
5085 Uppsatser om Lärares uppfattningar - Sida 24 av 339
Fritidshemmet - Utbildning eller förvaring?
AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten Àr utbildning eller förvaring nÀr de beskriver fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i fritidshemmet. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr genomförd med fem rektorer som Àr verksamma inom tvÄ kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.
Koncernbidragets begrÀnsning i 35 kap 2 a § IL : En inskrÀnkning av den fria rörligheten för kapital inom EU?
Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..
Medarbetarsamtalet- till vilka syften och för att nÄ vilka mÄl? : En fenomenografisk studie om likheter och skillnader i ett antal chefers- och medarbetares uppfattningar av medarbetarsamtalets syften och mÄl
ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.
"Att en pojke kan leka med dockor, det Àr inte tokigt" : En kvalitativ intervjustudie av pedagogers uppfattningar om begreppet genus och genusmedvetenhet.
Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat pÄ pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn pÄ begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har anvÀnts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.
Bemötande Pojkar och Flickor, Lika eller Olika? : En intervjustudie om hem- och konsumentkunskaplÀrares uppfattningar.
SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av Àmnet var det endast Àmnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dÄtidens samhÀlle dÀr kvinnor förvÀntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förÀndrats över tid. Hem- och konsumentkunskap Àr nu ett Àmne dÀr bÄde pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsÀttningar att lÀra om hushÄllets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats Àmnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplÀrares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrÄn ett genusperspektiv. Studien undersöker Àven hur lÀrarna ser pÄ begreppet jÀmstÀlldhet och hur det speglar deras undervisning.
"Ăven om det inte handlar om siffror o sĂ„nt sĂ„ kanske det Ă€ndĂ„ handlar om..." - En studie om elevers uppfattningar av matematik
Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.
LĂ€rares uppfattningar om betyg
Syftet med arbetet var att studera lÀrares uppfattningar om betyg. Uppsatsen svarar pÄ vad 8 intervjuade lÀrare anser vara betygets funktion, vad som Àr grunden för deras betygsÀttning av elever, pÄ vilket sÀtt lÀrarna skapar ordning och gott uppförande hos elever samt hur de upplever pÄ ett eventuellt kommande ordningsomdöme. Metoderna vi anvÀnt oss av heter The Grounded Theory vilken innebÀr att man försöker se förhÄllanden mellan teori och empiri. Den andra metoden, fenomenografi, Àr ocksÄ en empirisk forskningsansats. Den behandlar mÀnniskors uppfattningar pÄ omvÀrlden.
VĂ€gar genom missbruk : behandlingspersonals uppfattningar
Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.
Integraring av asylbarn i förskolan : En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om arbetet med att integrera asylbarn i förskolan
En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.
Konflikter pÄ förskolegÄrden
Fokus har alltmer riktats mot utegÄrdens utformning bÄde i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa nÄgra verksamma pedagogers uppfattningar om utegÄrdens utformning och om, och i sÄ fall hur pedagogerna relaterar utegÄrdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset Àr att belysa pedagogernas uppfattningar om nÄgra skilda miljöer med avseende pÄ utegÄrdarnas kvalitéer. Studien Àr avgrÀnsad till förskolegÄrdar. Examensarbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning pÄ förskolegÄrden?? Vad Àr pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstÄr pÄ förskolegÄrden?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstÄr?? Hur befrÀmjar respektive hindrar olika utformade utegÄrdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer.Resultatet visar pÄ att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegÄrdars utformning och konflikter dÀr faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud Àr avgörande för konflikttÀtheten pÄ en förskolegÄrd.
Formativ bedömning i matematik : Elevers uppfattningar
Syftet med detta produktionsarbete Àr att genom intervjuer med elever utveckla förstÄelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i Är 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frÄgestÀllningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (sÄsom var eleverna Àr i sitt lÀrande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematik samt hur eleverna uppfattar sjÀlvbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i Är 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration frÄn den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser Àr att elevers uppfattningar angÄende om var eleverna Àr i sitt lÀrande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur lÀraren vet var eleverna Àr i sitt lÀrande Àr mer processorienterade. GenomgÄngar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfÀllen dÄ flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och strategier kan synliggöras. AngÄende hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha Äterkoppling som kan relateras till Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill sÀga (a) vad eleven ska strÀva efter, (b) faststÀlla var eleven Àr i sitt lÀrande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frÄgor som kÀnnetecknar framÄtsyftande Äterkoppling.
Samverkan mellan skola och hem ? vilken uppfattning har skola och hem om samverkan?
Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.
Ska vi lÀsa? : en studie i elevers lust att lÀsa
LÀsvanor Àr ett Àmne som debatteras hett i medierna. Sviktande lÀsförmÄga och ett ökat antal underkÀnda niondeklassare i svenskÀmnet gör studien relevant för de stÀndigt ökade kraven pÄ lÀsförmÄga. Det finns dÀrför ett allmÀnt intresse att veta vad det Àr som vÀcker ungdomars lust att lÀsa. Genom förstÄelse för vad som vÀcker lÀslust och förebyggande arbete kan lÀrare arbeta för att vÀnda den negativa trenden, och dÀrmed fÄ fler lÀsande ungdomar. Syftet med studien Àr att Ä ena sidan undersöka lÀrares uppfattningar om hur man skapar lusten att lÀsa skönlitteratur och Ä andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det Àr som framkallar deras lust att lÀsa.
HÀlsofrÀmjande skola : elevers uppfattningar om delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete
Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.
SOCIAL PLANERING?- en studie av det uttryckta sambandet mellan fysisk utformning och sociala problem i miljonprogramsomrÄden
Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestÀllningar om hur den fysiska miljön
kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ămnet belyses genom att
presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala
livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pÄ nutida uppfattningar om
den kopplingen.
Det nutida perspektivet om uppfattningar hÀmtas frÄn storstadssatsningen.
Propositionen beskriver satsningar riktade att förbÀttra stadsdelar definierade
som socialt utsatta omrÄden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras
genom diskursanalys.
För konkreta exempel anvÀnds Tensta som geografiskt omrÄde. Tensta var ett av
de socialt utsatta omrÄden som skulle förbÀttras inom ramen för
storstadssatsningen.