Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi Àr intresserade av Àr de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebÀra. FrÄgestÀllningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende pÄ (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehÄll samt pÄ (3) insatsens betydelse. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ vad SprÄktimmen Àr och vilka erfarenheter nÄgra förskollÀrare och 1-7 lÀrare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte Àr att lÄta de bÄda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och Äsikter om SprÄktimmen och vilka mÄl de har med sin lÀs- och skrivundervisning.Arbetet bygger pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar med en grupp förskollÀrare och 1-7 lÀrare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att SprÄktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad lÀs- och skrivundervisning. Det framkom ocksÄ att förskollÀrarna och 1-7 lÀrarna var över lag samstÀmmiga nÀr det gÀllde uppfattningar om lÀs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollÀrarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lÀrarna lÀgger mer vikt vid systematisk trÀning av fÀrdigheter.

Sjuksköterskan pÄ den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, dÀribland patienter med psykisk ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor pÄ somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohÀlsa. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer pÄverkar sjuksköterskors instÀllning till patienter med psykisk ohÀlsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Skolan Àr en av Sveriges största arbetsplatser och dÀrmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohÀlsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lÀrare med avsikt att kunna ge en ökad förstÄelse av introduktionens betydelse för lÀrares vÀlbefinnande. Fyra lÀrare frÄn en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av Àldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets lÀroplan. Syftet var att undersöka elever pÄ vÄrd- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom Àldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp dÀr fyra elever frÄn vÄrd- och omsorgsprogrammets sista lÀsÄr utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, sÄ som syfte, frÄgestÀllning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under tvÄ timmar dÀr tvÄ fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund nÀr det gÀller de demokratiskavÀrderingarna som vÄrt samhÀlle vilar pÄ Àr det viktigt att barnen fÄrmöjlighet att ha inflytande och pÄverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i Äldrarna 1-6.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser pedagogerna pÄ barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna nÀr det gÀller barns inflytandeoch pÄverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ med hjÀlp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgÄr att pedagogerna pÄ olika sÀtt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna lÄter barnen fÄrpÄverka sin situation och att de Àr uppmÀrksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara pÄ barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berÀttar om kring barns inflytande Àr bÄdesituationer dÄ pedagogerna intar bÄde barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer dÄ det har fungerat bra och dÄdet har fungerat mindre bra.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förstÄelse av sin situation. Metodvalet föll pÄ semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begrÀnsningsfaktor för matematikinlÀrningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera Är skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ sjÀlvuppfattning om den akademiska förmÄgan och affektiva reaktioner som matematikÄngest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lÀrandet sker har stor betydelse för inlÀrningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

VÄld mot kvinnor Àr ett problem som uppmÀrksammats alltmer de senaste Ären, framförallt det vÄld som sker inom nÀra relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vÀnder sig till hÀlso- och sjukvÄrden för att fÄ hjÀlp. Trots detta uppmÀrksammar hÀlso- och sjukvÄrdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utstrÀckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vÄrden. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourlÀkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes.

Denna studies syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet krÀnkning i skolan. Studien Àr kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrÄn sina erfarenheter uppfattar fenomenet krÀnkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i Är sju, Ätta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av krÀnkning, dessa Àr krÀnkning som intrÄng, krÀnkning som nedvÀrdering och krÀnkning som uteslutning.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan sÄ som syfte, kÀnslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstÄ. Genom att intervjua förskollÀrare har vi författare fÄtt ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. DÀrför har vi författare stÀllt oss frÄgan vad utvecklingssamtal innebÀr utifrÄn förskollÀrares uppfattningar och erfarenheter. Hur tÀnker förskollÀrare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och lÄtit det ligga till grund för vÄr studie.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i Äldern cirka 4-6 Är frÄn tvÄ olika förskolor i sydvÀstra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. FrÄgestÀllningar som anvÀndes för att svara pÄ syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, bÄde pojkar och flickor.  Intervjuerna var hade lÄg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp.Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp .