Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som förÀldrar i familjer dÀr mannen utövar vÄld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig Ät, avseende förÀldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra förÀldraskap som att det medför skyldigheter sÄsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fÀder har lika ansvar för barnets vÀlbefinnande.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lÀrande i matematik. UtgÄngspunkten för arbetet hÀmtade jag frÄn erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssÀtt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ättondeklass i LuleÄ kommun med 25 elever. Under matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefÀr 30% av lektionen.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder av patienter med psykisk ohÀlsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bÄdekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder inkluderar ett brett spektrum av kÀnslor som engagerar bland annat enmotstridighet av kÀnslor dÄ patientens autonomi frÄntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gÀllande uppfattning om tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder gynnade patienten i frÄga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvÄngsÄtgÀrder anvÀnds för lÀttvindigt samt att de Àventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma Äsikt var att det fanns behov för att fÄ möjlighet att ventilera ÄtgÀrdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansÄg att tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder medförde negativa erfarenheter. Ett Äterkommande utslag i samband med tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder var motstridighet av kÀnslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smÀrta hos dem Àldre patienter möta svÄrigheter. Dem Àldre patienterna kan ha svÄrt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smÀrta. Samtidigt Àr sjuksköterskans roll vid bedömning av smÀrta viktig eftersom den Àr grunden till optimal behandling av smÀrta hos dem Àldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder pÄ vilka de bedömer smÀrta hos Àldre (>75 Är) patienter inom slutenvÄrden. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med denna uppsats var att beskriva lÀrares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass. Med fokus pÄ sprÄk, kultur och undervisningsmetoder som anvÀnds av lÀrarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som tolkningssÀtt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslÀrare och en svenska2 lÀrare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vÄr studie pÄ, finns i en kommun i södra Sverige.

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om vad de anser Àr mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. NÀr vi tittade pÄ tidigare forskning fann vi hur svÄrt det kan vara för pedagoger att veta vart grÀnserna för mobbning gÄr samt hur mobbning ska definieras. Vi har Àven funnit faktorer som visat sig framgÄngsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och förÀldrar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ metod dÀr Äsikter och uppfattningar Àr grundlÀggande.

Vi har genom vÄr utbildning fÄtt förstÄelse för hur viktigt det Àr att anpassa undervisningen till varje elev, dÄ bÄde styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vÄr utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda pÄ hur olika lÀrare och rektorer ser pÄ vad individanpassad undervisning innebÀr. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring Àmnet dÄ vi tror att en sÄdan Àr viktig för att kunna nÄ lÄngt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra olika lÀrares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom Àr en av de stora folksjukdomarna och Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, dÄ det Àr vanligt att anhöriga vÄrdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt försÀmrar tillstÄndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning bÄde fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vÄrdar.SyfteSyftet Àr att undersöka anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet Àr en systematisk litteraturstudie och bÄde kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnds för att fÄ en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet bestÄr av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens pÄverkan pÄ relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka skiljde sig mycket Ät.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland Àr det trÄkigt, ibland Àr det kul. Ibland Àr det sÄdÀr."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes itŽs boring, sometimes itŽs fun. Sometimes itŽs neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien Àr att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.FrÄgestÀllningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de kÀnner kring massagesituationerna?För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass dÀr massage Àr ett Äterkommande inslag i verksamheten flera gÄnger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv instÀllning till massage.

Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta Àmne Àr för att fetman och ohÀlsan i samhÀllet ökar samtidigt som vi lÀgger allt mindre tid pÄ matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka Àn att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lÀgga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna fÄ mÀnniskor att vÀlja hÀlsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag anvÀnde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 ÄrsÄldern, en man och tvÄ kvinnor, vilka valdes genom ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att Àta snabbmat nÀr man var stressad eller led av tidsbrist och detta intrÀffade vanligtvis kring lunchtid.

KrÀnkande behandling Àr ett utbrett problem bÄde i förskolan och i samhÀllet som stort och det finns en mycket begrÀnsad mÀngd forskning kring krÀnkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av krÀnkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollÀrare rörande vad krÀnkande behandling Àr. Syftet med denna undersökning Àr att utreda vilka uppfattningar förskollÀrare har om begreppet krÀnkande behandling och hur de uppfattar att krÀnkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tre olika förskolor inom en kommun har anvÀnts som metod för att nÄ undersökningens syftet, varefter jÀmförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollÀrare kring krÀnkande behandling.