Bakgrund: Lidande Àr den mest centrala kÀnslan för patienten och kan orsakas av en förlust av mÀnniskans sjÀlv. Den lidande mÀnniskans livsvÀrld Àr inte den fysiska vÀrld hon lever i utan vÀrlden som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande mÀnniskan uppfattar varandra som unika individer Àr en förutsÀttning för att en mellanmÀnsklig relation ska Àga rum. Historisk sett har vÄrdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men mÀnnen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstÄnd frÄn samhÀllet och mÄnga barriÀrer för mÀn i omvÄrdnaden.

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

I denna uppsats undersöker jag recensionen som genre och skoluppgift. UppnÄr eleverna mÄlet att kunna uttrycka Äsikter, erfarenheter och iakttagelser i skrift i enighet med kursplanen för svenska A? Min hypotes har varit att om eleven har med dessa tre dimensioner i sina recensioner har eleven fÄtt ett högre betyg pÄ sin skrivna uppgift. Det jag har kommit fram till efter undersökningen Àr att 7 av 28 recensioner saknade dimensionen erfarenheter. Ingen av dessa recensioner har fÄtt betyget MVG.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Under de senaste Ären har tillsatser i skolmÄltiden debatterats vÀldigt mycket, dÄ mÄnga har synpunkter angÄende livsmedelsval, mÄltidsmiljö, nÀringsinnehÄll och tillagningsmetoder. Det Àr kostcheferna som ofta fÄr stÄ till svars nÀr förÀldrar och media har Äsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan Àr riktlinjer och normer för hur den svenska skolmÄltiden kan se ut. De tillsatser som Àr bedömda av Efsa och godkÀnda av EU, Àr mÀrkta pÄ livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmÄltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frÄgorna stÀlldes efter ett förskrivet frÄgeformulÀr och det fanns möjlighet att Àven stÀlla följdfrÄgor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer Àr överens om att mÄnga tillsatser Àr onödiga, men vissa mÄste finnas.

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare i Ärskurs fem och sex uppfattar relationen mellan lÀsförstÄelse- och matematiksvÄrigheter samt hur de vÀljer att arbeta inom dessa omrÄden. Vi har Àven genom enkÀter hos dessa lÀrares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom lÀsförstÄelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgÄtt frÄn i denna rapport Àr fenomenografi som handlar om hur mÀnniskor uppfattar sin omvÀrld. Studien har genomförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmÀrksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 dÄ man pÄpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad pÄ produktion och nu ville man att undervisningen Àven skulle koncentreras pÄ de tvÄ första stegen, idé och planering. Detta synsÀtt har utvecklats i de kommande lÀroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd Àr planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mÄl att uppnÄ för de elever som slutar nian Àr att kunna planera arbeten. Studien bygger pÄ tre textillÀrares sex elevers syn pÄ planering samt lÀrarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den.

BAKGRUND:Skolverket visar att barns lÀsförstÄelse under senare Är har minskat. I litteraturen har vi lÀstom hur pedagoger kan anvÀnda sig av olika stödstrukturer för att hjÀlpa barnen till bÀttreförstÄelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvÀrld Àr beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sÀtt att fÄ tadel av deras förestÀllningsvÀrldar.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rÀdsla ochensamhet ur innehÄllet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet anvÀndes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeÄtta intervjuer pÄ barn i förskoleklass i tvÄ kommuner.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

AbstraktSyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare beskriva vad tvÄsprÄkighet innebÀr. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvÄsprÄkighet. Uppsatsens huvuddel bestÄr av resultat och analys frÄn enkÀtundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvÄsprÄkighet. Undersökningen visar Àven att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta anvÀnder sitt andra sprÄk nÀr de Àr hemma med sina förÀldrar. Det finns mycket litteratur inom Àmnet och dÀrmed mycket forskning.

Syftet Àr att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvÄldets orsaker. FrÄgorna Àr: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvÄldet? Hur rimliga Àr uppfattningarna? En kvinna pÄ Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvÄldet under nÄgra mÄnader hösten 2005 i LuleÄ. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvÄng tas upp.

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera pedagogers uppfattningar om lÀrarprofessionen utifrÄn perspektiven allmÀn lÀrarutbildning i förhÄllande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gÀllande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vÄr studie. För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, pÄ verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i tvÄ urvalsgrupper, beroende pÄ utbildning. Resultatet pÄvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingÄr i deras grundutbildning. Pedagoger med lÄng yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingÄtt i deras grundutbildning.

Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gÄtt pÄ skoldaghem, har nÀr det gÀller inkludering och exkludering.