Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Dans har lÀnge funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa i mer eller mindre utstrÀckning. Hur mycket utrymme dansen fÄr och Àven utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lÀrarna utgÄr ifrÄn samma styrdokument. I vÄr studie kommer vi se pÄ omrÄdet dans utifrÄn lÀrares intresse och erfarenheter och om detta pÄverkar i vilken grad dansen fÄr utrymme i undervisningen. Studien syftar Àven till att se hur dansundervisningen pÄverkats i och med övergÄngen till Lgr 11. UtgÄngspunkten i teorin kommer vara lÀroplansteori, alltsÄ hur man kan tolka lÀroplanen utifrÄn olika förutsÀttningar.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

Bakgrund: VÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning vÄrdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet pÄ akutmottagningen stÀller höga krav pÄ vÄrdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. VÄrdandet av patienter kan dÀrför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsÀtt för vÄrdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vÄrdats pÄ en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hÀlsofrÀmjande och förebyggande omvÄrdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gÄnger under barnens skolgÄng. Den hÀlsofrÀmjande omvÄrdnaden Àr som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och förÀldrar och det Àr viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar vÀl. Intervjuer genomfördes med en grupp förÀldrar för att fÄ kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehÄllet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmÄga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgÀnglighet för skolbarn och förÀldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan pÄverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

AnhörignÀrvaro vid Äterupplivningsförsök har varit en debatt som pÄgÄtt sedan 1980-talet. LÀnge har det funnits en allmÀn förestÀllning bland sjukvÄrdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte fÄr störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas upplevelser och erfarenheter nÀr en nÀrstÄende genomgÄr ett Äterupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att nÀrvara eller ej, att bearbeta kÀnslor efter Äterupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten.

För individer som genomgÄr en hjÀrttransplantation förbÀttras hÀlsan radikalt. Deras liv som terminalt hjÀrtsjuka förÀndras till att vara förhÄllandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förÀndring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjÀrta efter genomgÄngen transplantation med utgÄngspunkt frÄn tre frÄgestÀllningar; Vilka kÀnslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhÄllandet och anpassningen till det nya hjÀrtat yttra sig samt i vilken utstrÀckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förÀndras? Litteratursökningen genomfördes med hjÀlp av de sju stegen i Goodmans modell.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns nÄgra gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar Àven till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, nÀr de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgÄr frÄn specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benÀmns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrÄn syfte och forskningsfrÄgor, för att skapa ett resultat.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

För hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal med anstĂ€llning inom ambulansen krĂ€vs en beredskap inför olika vĂ„rdsituationer och en kunskap om de behov som personer som vĂ„rdas prehospitalt kan ha. Studier visar pĂ„ att förekomsten av hot och vĂ„ld mot ambulanspersonal Ă€r nĂ„got som ökar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och vĂ„ld i den prehospitala miljön. Åtta specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades med kvalitativa forskningsintervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att kĂ€nna obehag, Att beakta den egna sĂ€kerheten, Att hantera hotfulla och vĂ„ldsamma situationer och Att finna stöd hos arbetsgivaren.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande arbete inom primÀrvÄrden. En kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju genomfördes med stöd av en intervjuguide. Ett snöbollsurval utfördes med syfte att finna arbetsterapeuter som arbetade inom det valda omrÄdet. Data samlades in via intervjuer med Ätta arbetsterapeuter inom primÀrvÄrden. De inspelade intervjuerna skrevs ut och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys, vilken mynnade ut i fem kategorier.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förÀndring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi anvÀnde oss av en hermeneutisk utgÄngspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frÄgestÀllningen. Vid analyseringen av resultatet anvÀndes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrÄn von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient Àr den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen pÄverkar klientens förÀndringsprocess.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.