Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med mĂ€n. Åtta kvinnor i Ă„ldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begrĂ€nsades av förvĂ€ntningar, sanktioner,svĂ„righeter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortssprĂ„kligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

Syftet med studien var att ta reda pÄ gymnasieelevers attityder gentemot Àldre gÀllande ensamhet och socialt nÀtverk samt undersöka om elevernas erfarenheter pÄverkade deras attityder i nÄgon riktning. Metoden för genomförandet var enkÀter. Studien visar att eleverna i undersökningen inte har negativa attityder gentemot Àldre överlag, utan de tenderar att vara mer positiva Àn negativa samt visar resultatet pÄ att de uppfattar Àldre som olika individer med olika egenskaper, inte som en enda homogen grupp. GÀllande elevernas erfarenheter kunde vi inte finna ett uppenbart samband mellan dessa och attityderna..

SjÀlvförtroende har alltid varit ett problem för mÄnga mÀnniskor vilket kan pÄverka deras yrkesmÀssiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stÀrka barn som har dÄligt sjÀlvförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppssprÄk och ansiktsuttryck. DÀrför Àr det viktigt att jobba utifrÄn dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjÀlpa barn att bygga upp sig sjÀlva och stÀrka deras sjÀlvförtroende.Syftet med min studie Àr att utifrÄn 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan drama och barns sjÀlvförtroende. Genom att anvÀnda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in pÄ de erfarenheter som pedagogerna bÀr med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan drama och barns sjÀlvförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att drama Àr av stor hjÀlp för barn rent generellt men framförallt för barn med dÄligt sjÀlvförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbÀttring av drama i vardagligt lÀrande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrÄn drama.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja arbetsförmÄga genom arbetsterapeutiska ÄtgÀrder. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter yrkesverksamma pÄ arbetsförmedlingen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes dÀr deltagarna uppmuntrades att berÀtta om sina erfarenheter av arbetet med att frÀmja arbetsförmÄga. Data analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Individens engagemang och delaktighet i processen?, ?Aktiviteten som terapeutiskt redskap för förÀndring? och ?Samverkan med andra aktörer?.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstÄende sexuell dysfunktion som pÄverkar patienters upplevda hÀlsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga artik-lar frÄn studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen pÄverkas av förÀndrad sjÀlvbild, smÀrtpÄverkan, oro och rÀdsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förÀndringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen pÄverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter frÄn denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför sÄ mÄnga svenska ungdomsproffs ÄtervÀnder till Sverige och vad det krÀvs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter frÄn internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lÀra sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgÄtt frÄn situerat lÀrande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lÀgger fokus vid gruppen men i vÄr studie fann vi Àven individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. AllmÀnhetens uppfattning om vad det innebÀr att lyckas som ungdomsproffs stÀmmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.

Allvarlig sjukdom, sÄ som cancer pÄverkar patienten men ocksÄ dennes nÀrstÄende som mÄnga gÄnger Àr barn. I vÄrden och under utbildningen har författarna sett att barn som nÀrstÄende inte alltid uppmÀrksammas, de har en tendens att inte rÀknas med pÄ samma sÀtt som vuxna nÀrstÄende. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmÀrksamma barns behov av information, rÄd och stöd nÀr en förÀlder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt förÀldrars perspektiv pÄ barns upplevelser nÀr mamman eller pappan har cancer. För att fÄ en inblick i hur barn erfar sin förÀlders sjukdom krÀvs deras egna ord.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolechefers syn pÄ förskolebarn med sÀrskilda förutsÀttningar, sÀrbegÄvade barn, barn som tidigare Àn andra visar mycket goda förmÄgor inom olika omrÄden som till exempel sprÄkliga och logisk-matematiska. För att erhÄlla respondenternas erfarenheter av sÀrbegÄvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för Ätta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt pÄ en mailförfrÄgan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lÀrare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Multipel skleros (MS) Àr en livslÄng sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsÀttningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 Ärs Älder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken Àr fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsÀttningarna pÄverkar Àven nÀrstÄendes liv och medför pÄverkan pÄ hela familjen.

 Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, LPT, innebÀr att sjÀlvbestÀmmandet tas ifrÄn en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvÄngsvÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvÄng med fokus pÄ tvÄngsvÄrd inom den psykiatriska vÄrdenheten. Metod: En litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.