Författarna av denna studie har intervjuat sju lÀrare om deras erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsÀttningar som krÀvs för att eleverna ska kunna anvÀnda mobiltelefonen i skolarbetet samt pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever kan anvÀnda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefoner som stöd för elevernas lÀrande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen Àr positiva.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrÄn de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, dÀr de fick berÀtta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstÄ aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjÀlp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att nÄgra av deltagarna valde att avstÄ frÄn att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende pÄ olika funktionsnedsÀttningar som var relaterade till deras sjukdom.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 Ă€r en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. NĂ€r ett barn drabbas av diabetes krĂ€vs det mycket av förĂ€ldrarna och kommer som en chock för hela familjen. FörĂ€ldrar vill göra allt för barnet men kĂ€mpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad förĂ€ldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförĂ€ndringar och vilka erfarenheter förĂ€ldrarna har fĂ„tt samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde mĂ„nga förĂ€ldrar rĂ€dsla, frustration, oro och hjĂ€lplöshet. FörĂ€ldrarna ville strĂ€va efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd frĂ„n sjuksköterskan behövde inte förĂ€ldrarna kĂ€nna sig ensamma utan hade alltid nĂ„gon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för förĂ€ldrarna som hĂ€r kunde fĂ„ och dela med sig av erfarenheter och tips.

Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en förstÄelse för individers upplevelser och erfarenheter av att leva i en ombildad familj, dÀr de olika familjemedlemmarna ingÄr i ett lÀnkat familjesystem. Det empiriska materialet bestod av intervjuer mer tre kvinnor och tvÄ mÀn som alla har erfarenheter av att leva i en ombildad familj. Individer har olika vÀrderingar och livsstilar, nya regler och normer skapas utifrÄn gamla. Respondenterna uppger att det kan ta tid innan man hittat sina roller inom den ombildade familjen men om man lyckas med detta kan det bli ett bra liv att leva i en ombildad familj. Det framkom att vÄra respondenter sÄg det som en stor tillgÄng att barnen fÄr ett brett socialt nÀtverk av att leva hushÄllsöverskridande samt att de fÄr lÀra sig att ta hÀnsyn till andra individer..

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor stÀlls inför inom geriatrisk omvÄrdnad, samt hur de hanterar situationer dÄ etiska dilemman uppstÄr. Studien syftar Àven till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman pÄ arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman pÄ avdelningarna.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anstÀllda pÄ geriatriska avdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskÀrmning i flersalar, medicinering samt vÄrd i livets slutskede var exempel pÄ dessa. Exempel pÄ sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman Àr att sÀtta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter.

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgÄtt frÄn en intervjustudie med lÀrare. Studien startade med tre huvudfrÄgor. För det första tillfrÄgades lÀrare om de i samklang med lÀroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra stÀlldes frÄgan om det finns svÄrigheter och didaktiska dilemman som lÀrare möter i mystikundervisningen? Slutligen frÄgades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lÀrande?NÄgra lÀrare sÄg en möjlighet, nÄgra andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och lÀroplanens ramar.

Multietniska individer antas stÄ inför större utmaningar Àn monoetniska individer nÀr de gÀller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda pÄ vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de bÄde kÀnde att deras identitet har influerats av tvÄ olika kulturer samt att de uppstod situationer dÀr de kÀnde sig kluvna och osÀkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde pÄverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig pÄ olika sÀtt.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet Àr det möjligt att bÄde förebygga och behandla olika sjukdomstillstÄnd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att ordinera fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vÄrdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primÀrvÄrden har av fysisk aktivitet pÄ recept som alternativ behandlingsmetod.Metod: Studien tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats och bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vÄrdcentraler.Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera Ärs erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. InstÀllningen till FaR var positiv sÄ lÀnge som det genomfördes pÄ patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det lÄg i primÀrvÄrdens ansvarsomrÄde att jobba med FaR.Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva sÄ lÀnge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansÄg att utbildningen var tillrÀcklig men att de borde fÄ mer uppföljning pÄ utbildningen.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

Vilka erfarenheter har lÀrare av att barns musicerande leder till effekter pÄ andra omrÄden i livet Àn det musikaliska? Vad sÀger forskning om sÄdana samband? Vi har tittat pÄ bl. a. transferbegreppet, som innebÀr att övande inom ett omrÄde fÄr verkningar pÄ helt andra omrÄden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen pÄ musikÀmnet.