Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka i vilken grad lÀrarna i högstadiet arbetar med elevernas ?verkligheter? och erfarenheter. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer via mail och direktkontakt har jag intervjuat Ätta lÀrare samt Ätta stycken elever. Resultatet visar att lÀrarna till viss del arbetar pÄ ovannÀmnda sÀtt men att detta inte alltid nÄr fram till eleverna. Men nÀr det gör detta sÄ menar eleverna att de ökar motivationen.

 Bakgrund: MÄnga av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. DÀremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder belysas.Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga hypotermi.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in pÄ band. Kvalitativ manifest innehÄllsanalys valdes som analysmetod.Resultat: Vilka vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder som valdes berodde inte enbart pÄ anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier pÄverkade beslutet.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att fÄ kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör Àmnet problematiskt datorspelande. Syftet var Àven att fÄ kunskaper över vilka hjÀlpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser pÄ VÀxjö universitetsbibliotek för att sedan vÀlja ut vetenskapligt granskade artiklar frÄn Är 2003 och framÄt som passade studiens syfte. DÀrefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förstÄelse över problemomrÄdet, bland annat hur skolan pÄverkas, hur relationerna pÄverkas och hur personernas hÀlsa pÄverkas, bÄde fysiskt och psykiskt.

Syftet med den hÀr studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter frÄn kollektivistiska kulturer och med tanke pÄ att i Sverige idag har invandringen ökat och sÀrskilt med personer frÄn kollektivistiska kulturer. FÄgestÀllningarna var ? Hur stor Àr erfarenheten av personer frÄn kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon uppfattning om vad som frÀmjar och hindrar arbetet med klienter frÄn kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var nÄgot som frÀmjade bÄde första mötet men Àven arbetet i helhet och nÄgot som ökade ens personliga empatiska förmÄga oavsett kultur och hÀrkomst, samt att det som hÀmmade var sprÄket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssÀtt.

Katarakt stÄr för cirka hÀlften av all vÀrldens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner mÀnniskor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vÄrden. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvÄrdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens syfte Àr att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhÄlla en ökad förstÄelse för brottsoffers situation. UtifrÄn syftet har frÄgestÀllningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar pÄ frÄgestÀllningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

Budgeten som styrmedel har kritiserats under lÄng tid. Kritiker till budgeten har pÄtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lÀmnats alltför mycket tid i rampljuset och hÀvdar istÀllet att budgeten Àr lika anvÀndbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen Àr dock nÄgot begrÀnsad vad gÀller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstÄ varför dessa erfarenheter uppstÄr. SÄledes kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet pÄ omrÄdet.

Bakgrund: Homosexuella personer i vÀrlden fÄr ofta erfara diskriminering, kÀnslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande frÄn vÄrdpersonal i samband med vÄrdmöten. Heteronormativt bemötande Àr vanligt i samhÀllet, vilket bland annat innebÀr ett antagande om att mÀnniskor Àr heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska sÀkerstÀlla att mÀnskliga rÀttigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mÀns erfarenheter och upplevelser av vÄrdmöten.

VÄrd av svÄrt sjuka barn i hemmet Àr ett komplext uppdrag. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda barn i specialiserad palliativ sjukvÄrd i hemmet (ASIH) genomfördes en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor pÄ en ASIH-verksamhet i södra SkÄne. Data bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet beskrivs under kategorierna organisatoriska förutsÀttningar och personella resurser. Sjuksköterskorna beskrev att den kÀnslomÀssiga pÄverkan var stor och osÀkerhet kunde upplevas dÄ organisationen och planeringen kring det sjuka barnet gick för snabbt och var otillrÀcklig.

VÄld mot kvinnor Àr idag ett globalt folkhÀlsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna vÀrlden över har upplevt fysiskt eller sexuellt vÄld i en nÀra relation. Kvinnor som utsÀtts för vÄld söker sig i högre grad till hÀlso- och sjukvÄrden Àn andra kvinnor. DÀrav Àr risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta vÄldsutsatta kvinnor i vÄrden. Sjuksköterskor utgör dÀrför en viktig roll i mötet och att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnorna som söker vÄrd.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad nÄgra psykiatriskötare som Àr yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frÄgestÀllningarnavar: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ?gott bemötande av personer som lider av BPS Àr? Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplÀgg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgÄngsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med 4-20 Ärs erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar rörande erfarenheter av framgÄngsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhÄllningssÀtt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.