Sökresultat:
422 Uppsatser om Lärares skyldigheter - Sida 13 av 29
Palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten - en studie om medborgarskap och genus
Denna uppsats behandlar Àmnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande Àr en central del i politiska rÀttigheter som i sin tur Àr en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. SÄledes Àr studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsÀttningar och möjligheter att utöva sina rÀttigheter och skyldigheter, det vill sÀga medborgarskap.
Arbetsgivares utrednings- och ÄtgÀrdsskyldighet: Vid trakasserier och sexuella trakasserier
Syftet med uppsatsen var att utreda vad arbetsgivares utrednings- och ÄtgÀrdsskyldighet vid trakasserier pÄ arbetsplatsen, enligt diskrimineringslagens 2 kap 3 § innebÀr, hur utredningen ska gÄ till i praktiken samt vilka ÄtgÀrder som ansetts vara skÀliga att vidta i förhÄllande det intrÀffade. Syftet var ocksÄ att utreda vad Arbetsdomstolen ansett vara trakasserier samt sexuella trakasserier. Vi har endast utrett utrednings- och ÄtgÀrdsskyldigheten vid trakasserier inom arbetslivet, trots att motsvarande skyldigheter Äterfinns för utbildningssamordnare och försvarsmakten. För att utreda rÀttslÀget anvÀnde vi oss av traditionell juridisk metod. Resultatet visade att arbetsgivaren först mÄste skaffa sig en uppfattning om vad som intrÀffat, genom att frÀmst tala med den som pÄstÄs ha blivit utsatt för trakasserier.
EU och du : En diskursanalytisk undersökning av tvÄ informationsbroschyrer frÄn EU-kommissionen
I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmÀnheten i tvÄ översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras sÄvÀl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen Àr att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invÄnarna samt relationen dem emellan. En utgÄngpunkt Àr att texterna bÀr uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika sprÄkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras pÄ tvÄ olika sÀtt i texterna: dels som en stark och pÄlitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt omrÄde. EU-invÄnaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som nÄgon med skyldigheter men framförallt med rÀttigheter.
AnmÀlningspliktens skuggsida : en essÀ om att hantera orosanmÀlningar pÄ förskolan i praktiken
I min uppsatts kommer jag att utgÄ frÄn en berÀttelse som beskriver ett fall av orosanmÀlan som jag upplevde i mitt arbete pÄ förskolan. AnmÀlan grundades pÄ barnets berÀttelse och resulterade i ett samtal pÄ ett kriscentrum i nÀrvaro av polis, psykolog och Äklagare, utan förÀldrars vetskap.Jag valde essÀform för min uppsats dÀrför att den skrivformen bjuder pÄ ett reflekterande tillvÀgagÄngssÀtt och lÀmpar sig för mitt kÀnsliga Àmne. Genom att gestalta anmÀlningspliktens skuggsidor vill jag försöka bringa förstÄelse för den vÀldigt kÀnslosamma företeelsen.Jag kommer att belysa vad anmÀlningsplikten gÄr ut pÄ samt undersöka vilka Àr mina skyldigheter som pedagog vid anmÀlningar. Jag kommer att reflektera kring barnets utsatta position, förÀldrars samt de anmÀlande pedagogernas svÄra lÀge.Min uppsats genomsyras av tanken att anmÀlningsplikten kan te sig som en hÄrd lag men ÀndÄ en lag som skall följas utan förbehÄll. Pedagogens eget omdöme bör inte förekomma vid orosanmÀlan.
Demokrati i förskolan - fÄr barnen vara med och pÄverka verksamheten? : En intervjustudie med sju förskollÀrare om deras synsÀtt pÄ barns inflytande
Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige Àr ett demokratiskt samhÀlle dÀr strÀvan efter alla mÀnniskors lika vÀrde och att alla mÀnniskors röst Àr lika mycket vÀrd. Pedagogerna som arbetar pÄ förskolorna lÀgger grunden till barns demokratiska tankesÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar pÄ förskolorna tillÀmpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning Àr att pedagogerna i slutÀndan ska stödja barnen att vara med och pÄverka och utvÀrdera sin egen vardag.
Himlen Àr oskyldigt blÄ
Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.
Byggande av vÀg och jÀrnvÀg: Ur ett miljörÀttsligt perspektiv
Uppsatsens syfte Àr att besvara frÄgor stÀllda av Trafikverket. Dessa frÄgorbesvaras genom att planeringsprocessen vid byggande av vÀg och jÀrnvÀg utreds samt genom att entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad och dess skillnader belyses. Syftet innefattar Àven en utredning av vilka skyldigheter som föreligger vid samrÄdsförfarande och upprÀttande av miljökonsekvensbeskrivning samt hur stora avvikelser som fÄr göras frÄn en arbets- eller jÀrnvÀgsplan. Undersökningen bygger pÄ studier av lagstiftning, propositioner, rÀttsfall, doktrin och övriga publikationer. Arbetet har avgrÀnsats pÄ sÄ sÀtt att relevant lagstiftning i miljöbalken och vÀg- och banlagen till största del har studerats.
Barnmisshandel - lÀrares yrkesetiska ansvar och anmÀlningsplikt i skolan
Syftet med uppsatsen Àr att belysa och tydliggöra lÀrarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gÀller anmÀlningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vÄrdnadshavare.I litteraturgenomgÄngen redogör vi för Àmnet relevant fakta ? detta för att ge lÀsaren en sÄ bred kunskapsbas som möjligt av det omrÄde som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet bestÄr av tre sammanstÀllda intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tvÄ lÀrare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de tvÄ lÀrarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den kÀnslomÀssiga sÄvÀl som den praktiska processen som det innebÀr att göra en anmÀlan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjÀlp frÄn skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Logotyper: fÀrger och typsnitt : En kvantitativ studie i hur fastighetsmÀklarföretags logotyper uppfattas
Bomullstextilier Àr en av de mest Äterkommande rÄvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpÄfrestande framstÀllning ökat Àr den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats frÄn att ha en lokal produktion och försÀljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det lÄnga ledet leverantörer som krÀvs fo?r att framstÀlla bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer nÀr det kommer till uppföljningen av företagens krav pÄ leverantörerna.
"Den som kan arbeta ska arbeta" : Kravet pÄ motprestationer och andra skyldigheter för att beviljas ekonomiskt bistÄnd
Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.
Finanskrisen 1990. Banker-Finansbolag-Fastighetsbolag.
Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.
Genus i klassrummet : en undersökning om lÄgstadielÀrares synpunkter pÄ hur man anvÀnder sig av genus i klassrummet
Syftet med min uppsats Àr att belysa hur sex pedagoger som arbetar i Ärskurs 1-3 frÄn samma kommun ser pÄ anvÀndningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning Àr den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och pÄ tre av dessa intervjuer gjordes Àven observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes pÄ olika skolor i samma kommun.
En g?tfull siffra
Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares,
l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan
om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll
och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska
matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22].
Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av
didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.
FörÀldraledighet, en rÀttighet utan skyldigheter?
Syftet med denna uppsats Àr att analysera och redogöra för de frÄgor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer Àven att diskutera de genusfrÄgor som Àr relevanta för domen samt ge en allmÀn beskrivning pÄ genusfrÄgor vad gÀller förÀldraledighet i arbetslivet. Vi avgrÀnsar oss till förÀldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen pÄ mannen och kvinnan pÄ arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring förÀldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering pÄ arbetsplatsen vid förÀldraledighet. Vi beskriver Àven förÀldraledighetslagen ur ett rÀttdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som Àr gÀllande rÀtt.