Studiens syfte var att undersöka hur valda delar av forskningslitteraturen beskriver och diskuterar kring förÀldrar med utvecklingsstörning. Vi fokuserade pÄ den valda forskningslitteraturen utifrÄn tre teman: FörÀldraförmÄgan hos utvecklingsstörda förÀldrar, riskfaktorer för barn som vÀxer upp med utvecklingsstörda förÀldrar och stödet frÄn samhÀllet till förÀldrar med utvecklingsstörning. Den metod som anvÀndes var en kunskapsöversikt som delvis tolkades hermeneutiskt. Resultatet av studien visar att de flesta förÀldrarna var villiga att ta emot stöd av antingen professionella, anhöriga eller bÄde och för att klara av sitt förÀldraskap. Barn till utvecklingsstörda förÀldrar kan vara en riskgrupp men behöver inte vara det.

SjÀlvskadehandlingar Àr komplexa fenomen, dÀr flera olika aspekter och uttryck kan Äterfinnas. Sex som en form av sjÀlvskadehandling har pÄ senare tid uppmÀrksammats i media. Det finns lite kunskap om att fenomenet existerar och vad det innebÀr. Vi har dÀrför valt att utföra enkÀter med fyra professionellt insatta aktörer som pÄ nÄgot sÀtt, via sitt yrke, har kommit i kontakt med ungdomar som skadar sig sjÀlva. Svaren har analyserats med utgÄngspunkt i social konstruktionism och med socialt arbete som perspektiv.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Boendesegregation Àr ett tillstÄnd pÄ bostadsmarknaden som innebÀr att grupper av hushÄll med olika egenskaper bor geografiskt Ätskilda frÄn varandra, vanligen i olika bostadsomrÄden med olika fysisk och social status. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om boendesegregation finns i LuleÄ samt ta reda pÄ vad boendesegregation kan fÄ för konsekvenser i en medelstor stad som LuleÄ. Studien har avgrÀnsats till att omfatta de 17 bostadsomrÄden som kopplas till tÀtorten i LuleÄ kommun. Den empiriska analysen har delats upp i tvÄ dimensioner: indikatorer pÄ boendesegregation har eftersökts, demografiskt, socioekonomiskt och etniskt. Vidare handlar den andra dimensionen om de diskurser som framkommit vid intervjuerna, det vill sÀga de begrepp och termer varigenom de olika bostadsomrÄdena och dess befolkningar har beskrivits.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Slutsatsen pÄ vÄr problemformulering Àr att Boverket anvÀnder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som sÀkerstÀller information. Rapporterna Àr uppföljning av: FinansiÀr, kostnadsbÀrare och kostnadsstÀlle. Genom att rapporterna Àr standardiserade innebÀr det att som avsÀndare/mottagare anvÀnder/ talar samma sprÄk. Det innebÀr att nÀr informationen frÄn rapporterna ska kommuniceras vidare (uppÄt och nerÄt) inom organisationen, sker det pÄ ett mer effektivt sÀtt. Det i sin tur underlÀttar för snabbare och mer vÀlgrundade beslut.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.