Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

BakgrundNjursvikt Àr en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys Àr en livsviktig behandling dÄ njurarna aldrig kan ÄterfÄ fullstÀndig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras pÄ en mottagning dÀr sjuksköterskorna och patienterna trÀffas kontinuerligt flera gÄnger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gÄng. Sjuksköterskorna och patienterna Àr dÀrmed en stor del av varandras vardag.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgÄr kronisk hemodialysbehandling.MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma pÄ tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som Àndrade reglerna i lagen om allmÀn försÀkring. Dessa Àndringar trÀdde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebÀr bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsÀkrade efter ett Är. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas Ànnu hÄrdare. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur lÄngtidssjukskrivna upplever den hjÀlp och vÀgledning de fÄr och om de anser att de fÄr den hjÀlp de behöver för att kunna gÄ vidare till en fungerande sysselsÀttning.

The meeting industry is a growing industry around the world, and the technological development in recent decades is one of the contributing factors to the increased travel opportunities and meeting industry's expansion. It can be assumed that the technology could replace some of the personal meetings, but humans have always had a need to meet in physical locations in work related purposes, therefore there is no evidence that personal meetings will disappear. Technological development should be seen as complementary rather than a substitute to the existing professional meetings. Public and private sectors within countries has drawn attention to meeting industry's potential, as favored destinations in terms of economic administration, image creation, expansion and acquisition of further market share in the global market. Meeting industry is complex precisely because there are so many different actors and stakeholders that integrate.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Under 2000-talets första Ärtionde genomgick Försvarsmakten betydande förÀndringar och för att stÀrka organisationen i den processen har Försvarsmaktens vÀrdegrund tagits fram. Framtagningen genomfördes tills stor del av konsultföretaget Bikupan genom omfattande intervju- och enkÀtmaterial med bÄde Försvarsmaktspersonal och civilbefolkning som undersökningsgrupper.Nu, nÀr Försvarsmaktens vÀrdegrund borde kunna betraktas som implementerad Àr det aktuellt att undersöka hur vÀrdegrunden tillÀmpas. I det hÀr fallet riktas luppen mot första linjens chefer, plutoncheferna och dÀrmed de officerare som i första hand praktiserar ledarskap och vÀrderingar gentemot Försvarsmaktens soldater.KÀllmaterialet utgörs av intervjuer med plutonchefer vid Livbataljon, Livgardet. Materialet har analyserats utifrÄn teorier om professionalisering och new public management. OfficerskÄrens ansprÄk pÄ att utgöra en profession förutsÀtter en vÀl grundad yrkesetik sÄvÀl som högt förtroende för den professionella yrkesutövaren.

Processen vid översÀttning av fasta fraser har hittills inte skÀnkts mycket uppmÀrksamhet inom den processorienterade översÀttningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angÄende vissa aspekter av översÀttningsprocessen vid översÀttning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvÄsprÄkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översÀttare och tre personer utan översÀttningserfarenhet, anvÀndes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översÀttningsstrategier vid översÀttningen av idiom och andra fasta fraser som vÀljs, pÄ vilka vÀgar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas nÄgra skillnader mellan yrkesöversÀttarna och lekmÀnnen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översÀtta med parafrasering samt med en mÄlsprÄksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart fÄ provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del lÀngre övervÀganden kring betydelse och stil.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjÀnst besvarades frÄgestÀllningar som gÀller utgÄngspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgÄngsrika och vilka lÀrdomar som kan dras utifrÄn situationer dÄ stödet tillÀmpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgÄngspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit pÄ individuell nivÄ i det personliga mötet. UtgÄngspunkten Àr ocksÄ empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. FramgÄngsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhÀllsinstanser.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

I denna uppsats vÀnder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs Äsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgÄngspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien Äterfinns kring en förförstÄelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund mÄnga gÄnger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmÄlande av invandrare som frÀmmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.Resultatet pÄvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrÀmjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utlÀsa flertalet motsÀgelser dÀribland att ansvaret för integrationen ÄlÀggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvÀndigheten av ett ömsesidigt bemötande.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sÀtt att se pÄ barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser pÄ barnens fÀrdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende pÄ om de observerade barnen Àr kÀnda eller okÀnda för dem sedan tidigare?.

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.