Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet.

Innan vi påbörjade vår lärarutbildning har vi båda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 år tid,som assistent, obehörig lärare och förälder. Vår erfarenhet från både verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlärare undervisar elever i grundskolan såväl som grundsärskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit något oprecisa och i realiteten har en ämneslärarexamen givit tillräcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska ämne- na i grundsärskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krävs ämneslärarutbildning samt speciallärarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsärskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlärare i grundsärskolan uppfylls av ytterst få, om ens av någon, i dagsläget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi låter vandra genom en ämnesområdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlärare i deras möte med grundsärskolan.

Detta är en kvalitativ utvärdering av omvårdnadslyftet i Luleå kommun med fokus på verksamhetsnyttan med satsningen. Omvårdnadslyftet är en nationell satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lärande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lär av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter på ett bättre sätt. Medlemmarna i en lärande organisation har god kunskap om resultat, problem och mål. Syftet med uppsatsen är att utvärdera om omvårdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vård och omsorg samt om medverkan har stärkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet.

I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling.

Syfte: Syftet är att kartlägga hur pedagoger i en västsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen. Frågeställningar? Hur upplever pedagoger arbetet med IUP?? Hur involveras elever?? Hur involveras föräldrar?? Hur kan IUP vara ett ?levande dokument? i det dagliga arbetet?? Vilken kompetensutveckling har lärarna fått och vilken kompetensutveckling är de i behov av?Metod: Vi har valt att besvara våra frågeställningar dels genom litteraturgenomgången och dels genom en enkätundervisning riktad till klasslärare i år 1-6. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning som är dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lämpligast med tanke på vårt syfte.Resultat:Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmänna råden. De anser att genom att arbeta med IUP blir målen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger värdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bättre.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

During the last decade working with competence has emerged as a more strategically important area. Today the human resources in a company are considered a competitive advance and the HR-units play a significant role when it comes to HR-management. Different motives for investing in strategies that promote competence development and learning also exist. The purpose of this paper was to examine how the process of competence development was managed at a large global company. The empirical material consisted of four persons who were interviewed and the analysis of the material was inspired by grounded theory.From the analysis four major themes or core factors emerged as central to the interviewed persons' understanding of the competence development process; solid preparatory work in relation to competence development, communication, awareness of responsibilities and finally the taking action and evaluation of the action.

 De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag läst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska få en kunskapsgrund att stå på och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tänkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i Borås Stad där det satsats på kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig på en kvalitativ metod då det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik är hos pedagoger. De ger exempel på hur de arbetar med matematikoavsett ålder på barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det är i förskolan grunden sätts för barns fortsattamatematiklärande och de betonar vikten av att påvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte användes i såstor utsträckning som det var tänkt från kommunens sida..

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering påett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av.Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande attleverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främjaförbättringar, utveckla människor och visa självinsikt..

Generationsväxlingen inom arbetslivet knackar på dörren och framförallt är det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de närmsta åren.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning personalcheferna anser att kommunerna har någrastrategier inför generationsväxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien är gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsväxlingen inte har några officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna fråga inom teknisk sektor och framförallt då på kommunernas vatten- och reningsverk. Här sker kunskapsöverföring genom en lång introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar på chef- och ledarskapsutveckling. Generationsväxlingen kommer att innebära att ett stort mått av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrån organisationen.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera enhetschefers syn på sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna ställa detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt går till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för såväl skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och även mellan vad som sägs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frågor förekommer en diskrepans mellan vad som sägs, och vad som görs. Frågor som visade sig vara inkongruenta återfanns bland annat inom ledarskapsområdet, kartläggnings- och uppföljningsområdet samt personalpolicyområdet. Denna inkongruens problematiserades och härleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbättringsområden i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete..

Syftet med studien var att undersöka ett företags syn på kompetens och kompetensutveckling samt att studera hur företaget ser på den kommande generationsväxlingen ur ett kompetensperspektiv. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Vad är kompetens? (2) Hur ser företaget på kompetens, och hur hänger det ihop med ålder? (3) Vilken kompetens har de äldre i förhållande till de yngre? (4) Hur ser den nuvarande arbetsstyrkan ut och hur ser företaget på den generationsväxling som kommer ske? Företaget som studerats är Åkers Sweden AB, som är ett företag i Mellansverige inom stålbranschen. Metoden i studien har varit kvalitativ. En semistrukturerad intervjuguide utformades för studiens syfte.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..