som ny chef samt att belysa vilken form av stöd och kompetensutveckling distriktschefernainom Svenska kyrkan i Göteborg efterfrågar.Vår studie genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med nio distriktscheferinom Svenska kyrkan i Göteborg. Då tjänsten som distriktschef är relativt nybildad gav detoss en möjlighet att undersöka distriktschefernas upplevelse av de svårigheter och motståndsom kan upplevas i rollen som ny chef. För att bearbeta resultaten har vi analyserat vårtintervjumaterial efter principen att skapa mening ad hoc. Utgångspunkt har tagits i teorier ochtidigare forskning av relevans med hänsyn till uppsatsens syfte. Teorierna berör områden såsom ledarskap, svårigheter i ledarskapet samt stöd och kompetensutveckling.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär. Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt.

Mitt mål som förskollärare är att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga individer. För att kunna uppnå det måste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det är behoven som är olika. Ibland krävs det att man ändrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella ämnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsättningar ska tas i beaktande.

Samtidigt som barnmorskeyrket kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förändringar och rationalisering, är barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsställelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas välmående och deras kvalitativa vårdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vårdpersonal med avseende på dess inverkan på arbetsförhållanden.  Åtta barnmorskor intervjuades på två förlossnings- och BB avdelningar på ett sjukhus i sydvästra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. Vårt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgångsrikt arbetslag (workteam), där  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet.

Sammanfattning:Audionomyrket har utvecklats från ett assisterande till ett självständigt yrke. Framsteg inom forskning berörande audiologi ställer höga krav på audionomens kompetensutveckling. Internationellt har det undersökts hur kompetensutveckling kan förbättras, genom bildandet av frivilliga eller obligatoriska kompetensutvecklingsprogram, för att ge en säker patientvård och en tillfredsställande yrkesutveckling. I Sverige ansvarar varje audionom enskilt för sin kompetensutveckling. Det finns i dagsläget inga studier som undersöker svenska audionomers inställning till att införa liknande kompetensutvecklingsprogram som finns internationellt, vilket är motivet bakom studien.

This study explores the shift in football recruitment from traditional scouting to data-driven methods, focusing on Sweden. It investigates how football organizations can enhance competency for effective data-driven recruitment. Through qualitative interviews with elite Swedish football organizations, the study emphasizes the need for competence development for proficient data-driven recruitment. To address the enhancement of personnel competency in the recruitment process, this study poses the research question: "How can football organizations effectively promote competence development to optimize their utilization of data-driven recruitment?" The results highlight the importance of targeted education, combining expertise in data-driven recruitment with a broad skill set.

Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativmetod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling på personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval frånfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktområde såsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet.