Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika sprÄkklassrum och hur lÀrarna sjÀlva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation Àr anvÀndandet av mÄlsprÄket, kommunikationsstrategier och innehÄll. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att mÄlsprÄket inte alltid anvÀnds i den utstrÀckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare anvÀnds av lÀrarna Àn eleverna.

 Conversation Analysis (CA) is a tool to facilitate analysis of everyday conversations. A small number of studies have used CA as an intervention for people with aphasia and have seen positive effects as an outcome of the intervention. The authors of the present study have not found any other studies where CA was used as an intervention in other target groups. The purpose of this study was to investigate if CA may be used in intervention with an adolescent who uses Bliss. The main participants in the present study, which the intervention was based upon, were a sixteen year old girl who communicates through Bliss, and her assistant.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

I dagens sjukvÄrd Àr det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus pÄ patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande Àr viktigt för att fÄ en god kontakt med patienterna, detta ska byggas pÄ att personalen respekterar mÀnniskans vÀrdighet, integritet och sjÀlvbestÀmmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrÄn patientens perspektiv. Genom att se vad som Àr viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna pÄverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvÄrden utföra sitt arbete med större insikt. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar anvÀndes och analyserades med hjÀlp av Burnards innehÄllsanalys.

Studiens syfte Àr att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka stÀllningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar?I litteraturgenomgÄngen belyses olika begrepp och aspekter som Àr relevanta för studien sÄsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lÀrande. HÀr presenteras ocksÄ autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet nÀr det gÀller lek och samspel. SvÄrigheter som gÀller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa omrÄden Àr viktiga förutsÀttningar för lek och samspel.Den metodansats jag Àr inspirerad av Àr hermeneutiken.

OmvÄrdnad och kommunikation ligger varandra nÀra eftersom mötet Àr centralt för sjuksköterskan. För att kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstÄ varandra krÀvs det att parterna stÄr pÄ samma grund och talar samma sprÄk. Genom att anvÀnda sig av verbal och icke verbal kommunikation fÄr sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan pÄ sÄ vis fÄ möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen pÄ en akutmottagning kan pÄverka vÄrdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan pÄ en akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. VĂ„rdkontexten blir allt mer mĂ„ngkulturell och sjuksköterskan Ă€r skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vĂ„rda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av Ă„tta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt tillĂ€mpades vid analysprocessen.

Under idrottsliga aktiviteter, Ă€r det kutym bland deltagare och Ă„skĂ„dare att ge verbal feedback till andra eller till sig sjĂ€lv med syfte att förbĂ€ttra prestationen. Vissa anvĂ€nder verbal feedback, andra inte. Vad ger dĂ„ detta för effekt? Är dessa tvĂ„ fenomen, verbal feedback och prestation, pĂ„ nĂ„got sĂ€tt relaterade till varandra? Resultat frĂ„n en sĂ„dan studie, skulle vara fördelaktig för idrottare pĂ„ alla nivĂ„er, sĂ„vĂ€l som för idrotts- och rehabiliteringsforskning som baserar sina fynd och metoder pĂ„ empiriska resultat erhĂ„llna frĂ„n mĂ€tningar av individers förmĂ„ga att utveckla kraft under olika förhĂ„llanden. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka effekten av verbal feedback pĂ„ en maximal isometrisk armbĂ„gsflexion.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

I dagens sjukvÄrd Àr det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus pÄ patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande Àr viktigt för att fÄ en god kontakt med patienterna, detta ska byggas pÄ att personalen respekterar mÀnniskans vÀrdighet, integritet och sjÀlvbestÀmmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrÄn patientens perspektiv. Genom att se vad som Àr viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna pÄverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvÄrden utföra sitt arbete med större insikt. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar anvÀndes och analyserades med hjÀlp av Burnards innehÄllsanalys.

This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children?s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers? attitudes towards digital communication in preschools.A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers.

Denna studie belyser vÄrdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod Àr en allmÀnlitteraturstudie dÀr 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundlÀggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer Àr; en god mÀnniskosyn, en etablerad kommunikation mellan vÄrdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det rÄder en allmÀn konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvÄrdnadssituationen.