Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .

Denna fallstudie har utfört pĂ„ Klöfver AB och syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen hur ett producerande företag kan effektivisera vĂ€rdeflödet inom sina produktionsprocesser.Först kartlades det nuvarande lĂ€get i produktionen pĂ„ företaget. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en vĂ€rdeflödesanalys kunde sedan vĂ€rdeskapande och icke vĂ€rdeskapande aktivitet identifieras. De icke vĂ€rdeskapande aktiviteterna kategoriserades som olika typer av slöserier. Även övriga observationer visade att företaget jobbar pĂ„ ett ostrukturerat sĂ€tt och att det förekommer en stökig miljö pĂ„ företaget.I studiens slut genereras förbĂ€ttringsförslag som grundar sig i studiens resultat och det beskrivs hur dessa förbĂ€ttringsförslag kommer att pĂ„verka företaget. UndersökningsfrĂ„gan kommer att besvaras med hjĂ€lp av generella slutsatser som studien genererat..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient frÄn olika kulturer.Metod: Litteraturstudie dÀr fjorton artiklar frÄn olika lÀnder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vÄrden. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika lÀnder upplevde olika problem vid vÄrdvistelse pÄ grund av att inte tala samma sprÄk som vÄrdgivaren. SprÄkbarriÀrer bidrar till en ofullstÀndig kommunikation. AnvÀndande av tolk, bÄde professionell och icke-professionell, det vill sÀga vÀn eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvÄra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hÀlsa och sjukdom.

This study was conducted by using a qualitative textual analysis on UNICEF Sweden?s website with the purpose of problematizing the role of UNICEF Sweden in today?s globalised society. This was done in the context of how organisations of civil society have gained influence. Following questions were answered: How does UNICEF Sweden legitimise its operation? Which strategies does UNICEF Sweden use to encourage involvement and donations?The study shows how UNICEF Sweden legitimises its work by promoting a unique influence, their unique methods of work and by showing how the organisation helps the most disadvantaged children.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur kommuniceras de strategiska mĂ„len till personalen inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Vilka förutsĂ€ttningar finns det för lĂ€rande och implementering av de strategiska mĂ„len inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del gĂ„r att tillĂ€mpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast Ă€r mer komplexa Ă€n vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats Ă€r att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsĂ€ttningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation Ă€r förutsĂ€ttningarna mer begrĂ€nsade. DĂ€rmed blir Ă„terkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska mĂ„len och lĂ€randet, sĂ„vĂ€l för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssĂ€kring.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig Ät mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och Äldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionÀrer, individuella och lagidrottare gÀllande attributionsstil och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i Äldern 16 till 67 Är. För att mÀta attributioner anvÀndes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mÀta situationspsecifikt sjÀlvförtroende anvÀndes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvÀrdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att pÄ sÄ sÀtt kunna gÄ djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkÀtundersökning med medarbetare pÄ Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men Àven genom ett slumpmÀssigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger pÄ innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, sÄsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

I denna uppsats undersöks sprÄklig Äterkoppling i mÄlstyrda spontana svenska talade dialoger. Syftet med studien var att undersöka förhÄllandet mellan sprÄklig Äterkoppling och typen av angrÀnsande talakt samt att studera prosodins roll för Äterkopplingens tolkning. Tre dialoger pÄ sammanlagt ungefÀr 22 minuter analyserades. SprÄklig Äterkoppling definierades som en verbal interindividuell signal, som Àr en reaktion pÄ en talares yttrande och som har ett visst syfte, frÄn lyssnare till talaren i ett samtal utan att lyssnaren gör ansprÄk pÄ turen..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. FrÄgestÀllningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lÀrare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgÄende intervjuer. TvÄ lÀrare och tvÄ tredjeÄrselever pÄ gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt pÄ Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillÀmpas pÄ friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

MÄnga Àldre personer med kronisk sjukdom vÄrdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser frÄn öppenvÄrden. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den Àldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvÄrden. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att fÄ tid och av att vÄrdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de Àldre personerna med kronisk sjukdom kÀnna medkÀnsla genom att fÄ uppmÀrksamhet och vÀnligt bemötande.

Syftet med denna uppsats Àr att enligt nÀmnda frÄgestÀllning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktÀrer utifrÄn Nietzsches text. Detta innebÀr i en imperialistisk kontext, med utgÄngspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin vÀsterlÀndsk och icke-vÀsterlÀndsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, dÀr det vÀsterlÀndska, i form av den londonska övermÀnniskan, gestaltas som högst och urinvÄnaren, det icke-vÀsterlÀndska, som lÀgst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterÀra texter av Jack London utifrÄn en nietzscheansk matris. Det Àr alltsÄ inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat pÄ dess urinvÄnare, Àven om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Syfte: Att undersöka hur hÄllbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehÄllsanalys av 20 börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapporter.ProblemstÀllningar: Hur anvÀnds hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur pÄverkar hÄllbarhetsrapportering bolagens varumÀrken? Hur prÀglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hÄllbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen anvÀnder hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berÀtta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt i media gÀllande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktÀrer inte Àr genusneutrala nog. VÄrt syfte Àr att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktÀrerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktÀrer. Syftet Àr Àven att studera pÄ vilka sÀtt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktÀrer och spelbara karaktÀrer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har Àven observerat vilka förutsÀttningar som ges för att kunna konstruera genus pÄ sin karaktÀr. Observationerna innefattade Àven hur det sociala samspelet konstruerar genus genom anvÀndande av redskap som samlades in med utgÄngspunkt i tvÄ olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehÄller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktÀren har pÄ sig.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.