Varje år drabbas cirka 12000 personer i Sverige av afasi. Den vanligaste orsaken är stroke det vill säga hjärnblödning eller hjärninfarkt. Skadan vid afasi är lokaliserad till de områden i hjärnan som styr språkfunktionerna, vilket ger upphov till tal- läs- och skrivsvårigheter. Oförmåga att förmedla sig verbalt resulterar ofta i ängslan och frustration från patientens sida. Svårigheter att kommunicera med patienten medför problematik i omvårdnadssituationer och vårdpersonal upplever att de står handfallna i mötet med patienten som har afasi då de inte förstår vad patienten vill förmedla.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare.

Detta examensarbete handlar om hur berättandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lärande kan uppstår under dessa omständigheter. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lärande som socialt och kontextuellt betingat. Av särskilt intresse är hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berättandedramats tre områden: berättande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfällen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder fyra utmärkande drag som de som i huvudsak kännetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berättandedrama, nämligen barnens tendens att: använda konkreta föremål och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekräftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget präglas barns samspel och kommunikation under berättandedrama av konkretisering, bekräftelsebehov, stöttning och förhandling.

Sunwing Resort Fañabé på Teneriffa har en mångfaldig kulturell personal. Därför måste företagsledningen ta hänsyn till dessa olika kulturella bakgrunder och få personalen att ha gemensamma mål och värderingar. En korrekt, smidig, tvåsidig intern kommunikation är därmed företagets viktigaste redskap..

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom särskolan möter jag elever som har begränsningar i sin kommunikativa förmåga. För vissa av dem innebär det att de inte har ett talat språk. Deras kommunikation kan bestå av bilder, ljud, kroppsspråk, tecken mm. och benämns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat språk och personalen det möter på förskolan.FrågeställningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet använts då detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

De p-adiska talen vars främsta användningsområde ligger inom talteorin beskrevs först av den tyske matematikern Kurt Hensel 1897.För varje primtal p, så utvidgas talsystemet Q av rationella tal till ett större talsystem som betecknas Qp, de så kallade p-adiska talen.En annorlunda valuation av rationella tal ger ett så kallat icke-arkimediskt absolutbelopp samt en annan metrik än den vi är vana vid, en ultrametrik. Vilket gör att kroppen av p-adiska tal Qp får en annorlunda topologi.Ett icke-arkimediskt absolutbelopp har samma egenskaper som ett vanligt arkimediskt absolutbelopp, samt en extra egenskap nämligen .Avslutningsvis använder vi oss av Hensels lemma, vilken bygger på Newton-Raphsons metoden för att lösa ekvationer, för att bestämma om ett polynom har rötter i Zp och i så fall vilka de är. Då den p-adiska analysen på många sätt är lättare än den reella analysen så visar Hensels lemma ganska lätt om ett polynomen har rötter i Zp..

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura.

Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstärkningsverktyg vilket påverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förändringsarbete. Idag måste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte längre med att peka med hela handen. Medarbetarna måste förstå sin chef och ledare och det måste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förändringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet är att undersöka hur kommunikationsprocessen kan användas som styrmedel mot en social förändring.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.